Ändrade öppettider i vår telefonväxel sommaren 2023

1 juni till 31 augusti har vi öppet måndag till fredag kl. 09.00 – 15.00.
Lunchstängt kl. 11.30 – 12.30. Trevlig sommar!

Frågor och svar i avtalsrörelsen 2023

Här finns frågor och svar om avtalsrörelsen.

Hittar du inte svar på din fråga? Titta i vårt frågeforum. Du kan även kontakta din lokala avdelning.

AVTAL KLART

Svenska Transportarbetareförbundet och Kompetensföretagen har den 17 maj kommit överens om ett nytt Bemanningsavtal. Läs mer här.

Transport och Motorbranschens arbetsgivareförbund har tecknat nytt avtal för Bensin- och garandeavtalet. Läs mer här.

Transport och Motorbranchens Arbetsgivareförbund är överens o ett nytt Depåavtal. Läs mer här.

Svenska Transportarbetareförbundet och Motorbranschens Arbetsgivareförbund har kommit överens om ett nytt Gummiverkstadsavtal. Läs mer här.

Transport och Sobona har tecknat nytt avtal för Flygplatsavtalet. Läs mer här.

Transport och Motorbranschens Arbetsgivareförbund är överens om ett nytt Flygtankningsavtal. Läs mer här.

Svenska Transportarbetareförbundet och Foodora har den 2 juni kommit överens om ett nytt kollektivavtal för cykel- och mopedbud. Läs mer här.

Transport och Sveriges Hamnar har kommit överens om ett nytt avtal. Läs mer här.

Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund har kommit överens om ett nytt Miljöarbetareavtal. Läs mer här.

Den 16 maj kom Transport och Medieföretagen överens om ett nytt kollektivavtal för Tidningsdistributörer. Läs mer.

Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund är överens om ett nytt avtal för Taxitelefonister. Läs mer här.

Branschens störta avtal Transportavtalet blev klart den 6 april. Läs mer om vad avtalet innebär här.

Transport och Sobona har tecknat nytt avtal för Vatten- och miljöavtalet. Läs mer här.

KRAV

Vi kräver 5,5 procent i löneökning på 12 månader samt ett engångsbelopp på drygt 5700 kronor. Engångsbeloppet avser kompensation för uteblivna löner under förra avtalsperioden när löneökningar uteblev på grund av pandemin.

Vi har valt att ställa oss utanför LOs siffersättning på 4,4 procent i löneökning, då vi anser att kravet är för lågt satt. Historiskt har förhandlingsutfallet landat på omkring 75 procent och det skulle innebära löneökningar med 3,3 procent om kravet är 4,4 procent.

Nej, vi tycker alla löntagare är värda rejäla löneökningar. Däremot tycker vi att ett lönekrav på 4,4 procent är för lågt sett till förväntat utfall som historiskt varit 75 procent. Förväntat utfall på 4,4 procent är då 3,3 procent i faktiskt löneökning och det tycker vi är för lågt. Transport har därför satt ett högre lönekrav med 5,5 procent.

Nej, svenska modellen innebär att parterna i varje bransch förhandlar med varandra om vad som ska gälla i kollektivavtalen för respektive bransch. Det innebär inte att alla får samma villkor eller löneökningar. Transport står bakom svenska modellen.

Märket är den procentuella löneökning som förhandlas fram av industrisektorn och som gäller i deras kollektivavtal. Historiskt har märket varit ett slags riktmärke gällande lönesättningen på svensk arbetsmarknad. Facken inom industrin är: IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

Vi vill försöka höja lönerna så mycket det går, oavsett vad märket inom industrin blir. Om märket blir tillräckligt högt kan vi givetvis ställas oss bakom det också.

I avtalsrörelsen lämnar vi och arbetsgivarna olika krav, även kallat yrkanden, till varandra. Kraven är förslag på förändringar som vi vill införa i kollektivavtalen. I förhandlingarna mellan oss och arbetsgivarna är det kraven vi förhandlar om.

Det är ytterst sällan som någon får igenom alla sina krav. Förhandlingar brukar innebära att man får något mot att man ger något. Historiskt brukar till exempel ett lönekrav landa i ett utfall på cirka 75 procent. Det vill säga om vi har krävt 4,4 procent i löneökningar brukar den faktiska löneökningen bli runt 3,3 procent.

Vi förhandlar om 27 olika avtal under året. Logga in på Mina sidor för att se vilket avtal du omfattas av.

KONFLIKT OCH VARSEL

Att varsla betyder att förvarna om att åtgärder är på gång. Det finns till exempel regler för när och hur vi måste varsla om en kommande strejk eller blockad.

För facken finns flera konfliktåtgärder, även kallat stridsåtgärder, att ta till för att sätta press i förhandlingarna med arbetsgivarna. De vanligaste åtgärderna är strejk och blockad.

Blockad innebär att facket förhindrar eller blockerar att en viss typ av arbete utförs på en arbetsplats.

Det kan till exempel vara blockad mot:

Övertid: Du som är anställd på heltid ska jobba enligt ditt kontrakt, men ska inte jobba någon övertid.

Mertid: Du som är anställd som del- eller halvtid ska jobba enligt ditt kontrakt, men ska inte jobba någon mertid utöver det.

Nyanställning: Företaget får inte genomföra några nyanställningen under den tid som blockaden gäller.

Schemaläggning: Inga schemaändringar får göras under den tid som blockaden gäller.

Inhyrning: Ingen inhyrning av personal får göras under den tid som blockaden gäller.

Medlemmar i Transport har rätt till konfliktersättning. Exakta regler för när man senast behöver ha blivit medlem och betalat senaste medlemsavgiften bestäms av Transports förbundsstyrelse.

Nej, om arbetsgivare frågar om facklig tillhörighet kränker de föreningsrätten som är inskriven i svensk grundlag. Du ska och behöver inte uppge om du är med i facket – oavsett vad arbetsgivaren säger. Kontakta genast din lokala avdelning eller förtroendevald på arbetsplatsen om arbetsgivaren frågar om fackligt medlemskap.

STREJK OCH LOCKOUT

Strejk, även kallat arbetsnedläggelse, innebär att arbetare lägger ned arbetet på arbetsplatsen. Strejk är en åtgärd som brukar tas till för att sätta tryck i förhandlingarna från fackets sida gentemot arbetsgivarna. Enda gången vi har rätt att gå ut i strejk är när ett kollektivavtal inte gäller.

Lockout är arbetsgivarens motsvarighet till strejk. Det innebär att de stänger ute anställda från att arbeta. Lockout är arbetsgivarens konfliktåtgärd att ta till när facket och arbetsgivaren är i konflikt med varandra.

Så länge ett kollektivavtal är giltigt råder fredsplikt. Fredsplikten innebär att fack och arbetsgivare inte ska ta till stridsåtgärder under den tid som ett avtal gäller.

När avtalslöst tillstånd råder, det vill säga när det inte råder fredsplikt, kan fack och arbetsgivare ta till stridsåtgärder för att sätta tryck i förhandlingarna. Det finns olika typer av stridsåtgärder att ta till. Det kan till exempel vara strejk och blockad.

En strejkvakt ser över en arbetsplats som är uttagen i strejk. Strejkvakter uppmärksammar om strejkbryteri pågår, det vill säga om det finns personer som bryter mot strejken. De informerar även om konfliktläget och om strejken på arbetsplatsen. Strejkvakter brukar bära synliga västar som visar att de är strejkvakter.

Om du är medlem i Transport får du konfliktersättning av oss under en strejk. Du får alltså inte lön under en strejk.

I praktiken hur länge som helst. Det är upp till facket att avgöra under hur lång tid strejken är nödvändig och hur länge den ska pågå.

Ja. Strejk får endast tas till när ett kollektivavtal inte gäller, det vill säga när det inte råder fredsplikt. Strejken måste också varslas vilket innebär att arbetsgivarna måste bli förvarande om när och var strejken bryter ut. Det går att begära sympatiåtgärder i form av strejk från andra som omfattas av andra avtal. Förutsättningen för att sympatistrejka är att strejken är tillåten för det avtal den berör.

Strejk är en åtgärd som är till för att värna och trygga alla anställdas rättigheter och anställningsvillkor. Transport förutsätter att alla anställda på en arbetsplats som är uttagen i strejk respekterar strejken.

Sidan uppdaterades senast: 7 juni 2023.

Ändrade öppettider i vår telefonväxel sommaren 2023

Frågor och svar i avtalsrörelsen 2023

AVTAL KLART

Bemanningsavtalet

Bensin- och garageavtalet

Depåavtalet

Gummiverkstadsavtalet

Flygplatsavtalet

Flygtankningsavtalet

Foodora cykel- och mopedbud

Hamn- och Stuveriavtalet

Miljöarbetareavtalet

Tidningsdistributörer

Taxiavtalet - Telefonister

Transportavtalet

Vatten- och miljöavtalet

KRAV

Vad kräver Transport i löneökning?

Varför kräver Transport mer än övriga LO?

Är Transports medlemmar värda högre löneökningar än andra?

Är vårt agerande ett hot mot svenska modellen?

Vad menas med märket?

Hur ser Transport på märket?

Vad innebär det att kräva någonting?

Får man det man kräver?

Hur många avtal förhandlar Transport om?

KONFLIKT OCH VARSEL

Vad innebär det att varsla?

Vilka konflikt/stridsåtgärder finns?

Vad menas med blockad?

Vem har rätt till konfliktersättning?

Om arbetsgivaren frågar om jag är med i facket - måste jag svara?

STREJK OCH LOCKOUT

Vad menas med strejk?

Vad menas med lockout?

Vad innebär fredsplikt?

Vad menas med stridsåtgärder?

Vad gör en strejkvakt?

Får man lön vid strejk?

Hur länge kan man strejka?

Finns regler vid strejk?

Måste alla på arbetsplatsen strejka?