Allvarliga brister på Sveriges rastplatser
Transports rapport visar på omfattande brister på Sveriges rast- och uppställningsplatser. Förarna beskriver en vardag där det ofta saknas tillgängliga, trygga och fungerande platser att stanna på för rast och vila. Platserna är för få och lever heller inte upp till de krav som ställs enligt EU:s regelverk.
Dagens situation leder till ofrivilliga lagbrott samt allvarliga konsekvenser för trafiksäkerheten och förarnas arbetsmiljö.
Grundläggande funktioner saknas
I takt med att transportvolymerna ökar och vägtrafiken får en allt större betydelse för samhällets försörjning har problemen blivit allt tydligare. Många rastplatser är för få, fullbelagda eller undermåligt utformade.
Ofta saknas grundläggande funktioner som fungerande toaletter, tillräcklig belysning och en trygg miljö, särskilt under kvälls- och nattetid. Förare tvingas därför stanna på platser som inte är avsedda för vila, såsom vändfickor, av- och påfarter eller industriområden.
Ofrivilliga lagbrott
Rapporten visar att denna situation påverkar möjligheten att följa EU:s regler om kör- och vilotider. När lämpliga rastplatser saknas tvingas förare köra längre än tillåtet eller ta sin vila på platser som är olämpliga ur både arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt.
När infrastrukturen brister tvingas yrkesförare bryta mot reglerna, och det är sedan förarna som riskerar rättsliga påföljder. På så sätt skapas ett system där samhället först skapar förutsättningarna för överträdelser och därefter bestraffar dem.
Extra otryggt för kvinnliga chaufförer
Kvinnliga förare beskriver hur bristande belysning, långa avstånd till toaletter och avsaknad av anpassade hygienutrymmen påverkar både trygghet och integritet. Dagens rastplatser är i stor utsträckning inte utformade med hänsyn till kvinnors behov.
Rapporten kort i siffror
-
86 procent av förarna upplever att det inte finns tillräckligt med rastplatser.
-
80 procent har tvingats bryta mot regler om körtid och vila på grund av brist på lämpliga rastplatser.
-
69 procent av kvinnliga förare anser att rastplatserna inte är utformade med hänsyn till kvinnors trygghet och integritet.
-
57 procent uppger att de ofta har svårt att hitta en rastplats med fungerande toalett.
-
Endast 25 procent upplever rastplatserna som trygga under kvälls- och nattetid.
Transport vill därför att:
-
Ett nationellt helhetsgrepp tas om rastplatsfrågan, där stat, myndigheter, kommuner och privata aktörer delar ansvar.
-
Rastplatser erkänns som arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsinfrastruktur, inte som frivillig service.
-
Kapaciteten på rastplatser dimensioneras efter verkliga trafikflöden och fordonsutveckling, inklusive längre och tyngre ekipage.
-
Jämställdhet och trygghet integreras i utformningen, så att både kvinnor och män kan vila på likvärdiga villkor.
-
Regeringen presenterar en tydlig strategi för hur Sverige ska uppfylla EU:s krav på rastplatser/SSP, inklusive finansiering och ansvarsfördelning.