Påverka politiken

Politiken har stor makt över våra villkor på arbetsplatsen och därför arbetar Transport för att påverka politiska beslut som rör våra medlemmar.

Många av våra branscher är detaljrikt reglerade av lagar och föreskrifter. Besluten fattas av politiker i såväl kommun, landsting, riksdag och EU-parlamentet. Därför är det helt avgörande att vi har politiskt inflytande och kan påverka på alla nivåer.

Fler Transportare behövs i politiken

Som medlem i Transport har du ovärderliga kunskaper på det område du jobbar inom. Ingen vet lika mycket om hur just din arbetsdag ser ut som du gör. Ingen vet heller vad som skulle kunna förändras och bli bättre på samma sätt som du gör.

Att engagera sig i lokalpolitiken är lättare än vad många tror. I Transport har varje lokalavdelning en politiskt ansvarig som du kan prata med för att få råd och stöd i hur du ska gå tillväga. Hör av dig till din avdelning redan idag, vi behöver fler engagerade Transportare på beslutsfattande positioner.

Så tycker vi

Som fackförbund är vi inte bara en organisation som förhandlar. Vi vill också påverka vårt samhälle i en riktning som är gynnsam för våra medlemmar. Det innebär att vi har åsikter om såväl hur samhället ska utformas som om den lagstiftning som styr våra medlemmars arbetssituation. Du kan vara med och påverka.

Fakta: Vad är offentlig upphandling?

– Offentlig upphandling är de varor och tjänster som kommuner, landsting och andra offentliga myndigheter köper på den öppna marknaden.
– Processen kring det regleras av Lagen om Offentlig Upphandling. (LOU)
– Omsätter över 600 miljarder kronor varje år.
– Att ställa arbetsrättsliga krav innebär krav på att de som vinner upphandlingen ska ge sina anställda rimliga löner, att arbetstider följs och att de har rätt till semester.

Offentlig upphandling har stor betydelse för Transports medlemmar

Väldigt ofta styrs offentlig upphandling av lägsta pris. Det vill säga att den leverantör som kan erbjuda kommunen, landstinget eller regionen lägsta pris också vinner upphandlingen.

Transportarbetareförbundet har allt för många gånger sett att leverantörer kan erbjuda lägst pris just för att de betalar sina anställda löner som är långt under jämförbara svenska löner.

På det här sättet konkurreras också seriösa företag ut. Därför är det inte bara arbetarfientligt att vinna anbud med hjälp av sänkta löner. Det drabbar också svenska företag som har tecknat kollektivavtal.

Många företag vittnar om att det inte känns som någon idé att lägga anbud då de som vinner oftast är oseriösa företag som konkurrerar med oskäliga villkor.

Ny lagstiftning

Ny lagstiftning

I november 2016 röstades det om en ny lagstiftning i Sveriges Riksdag. Den innebar att upphandlande myndigheter skulle få möjlighet att ställa vissa arbetsrättsliga krav. Kraven som skulle bli möjliga att ställa var: lön i nivå med gällande svenskt kollektivavtal, krav på semester och arbetstider.

Tyvärr röstade de borgerliga partierna (M, C, L och KD) samt Sverigedemokraterna emot de delar i förslaget som sade att upphandlande myndigheter skulle vara tvungen att ställa krav på lön, semester och arbetstider i vissa utsatta branscher – tillexempel  taxibranschen.

Transport anser att lagstiftningsförslaget var ett steg i rätt riktning. Däremot anser vi att det är en absolut nödvändighet att upphandlande myndigheter också ska ställa krav på att de som vinner upphandlingarna också betalar in pensioner och försäkringar motsvarande de nivåer som finns på arbetsplatser med kollektivavtal.

Ingen arbetsgivare ska kunna ge sina medarbetare sämre villkor i form av lön, semester, pension, försäkringar och arbetstider för att kunna vinna offentliga kontrakt.

Kommunernas upphandlingspolicys

Det finns 290 kommuner i Sverige. Dessutom finns det ett antal landsting/regioner, kommunala bolag, kommunförbund, samt andra myndigheter och statliga verk som upphandlar olika varor, tjänster och entreprenader.

Lagstiftningen (LOU) finns och anger hur processen ska fungera. Men det ser lite olika ut hur de olika upphandlande myndigheterna väljer att ställa krav.

Miljöfrågor är ett bra exempel. I princip alla som upphandlar ställer någon form av miljökrav. Allt från att entreprenadmaskiner ska vara bränslesnåla till att målarfärgen som ska användas i den kommunala gympasalen ska vara miljöcertifierad.

Alla är överens om att detta är rimligt, så länge alla som lämnar anbud också har möjlighet att kunna leverera eller använda produkter som uppfyller miniminivåerna. I detta exempel kan vi tänka oss att i princip alla målarfirmor har möjlighet att köpa in färg som är miljöcertifierad.

Alltså ska ingen kunna välja billigare och mer miljöskadliga produkter för att kunna vinna en upphandling!

Vi tycker att det är en självklarhet att samma synsätt ska gälla människor också när det kommer till arbetsrättsliga villkor.

Transport är i grunden för en ordning där staten genom rättsapparaten ansvarar för att förhindra, beivra och lagföra personer i samhället. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut. Sedan väldigt många år har privata intressen kunnat utföra vissa av dessa uppdrag under tillsyn av polismyndighet och länsstyrelse. Dessa företags verksamhet regleras normalt i lag om bevakningsföretag med tillhörande förordning och FAP.

På senare år har dock samhällets krav på säkerhetstjänster ökat samtidigt som polismyndigheten inte klarar av att hålla jämna steg. Detta innebär att privata aktörer ger sig in i den gråzon som finns mellan vad som är polisens ansvar och bevakningsföretagens avgränsade område.

Därför menar vi att lagstiftningen måste moderniseras och täppa till de kryphål som finns, där privata företag kan operera utan auktorisationstvång och tillsyn. Vi tycker också att länsstyrelsens tillsyn måste förbättras samtidigt som kraven på de som ska få starta bevakningsföretag måste vara ännu högre än idag.

Polismyndigheten måste vara effektiva och ges resurser för att hantera vad som måste anses vara deras kärnverksamhet. Det finns uppdrag som bevakningsföretag kan utföra och även områden där privata aktörer kan utföra uppgift under polismans ledning. Det är emellertid inte rimligt att Polisen lämnar över verksamhetsområden som leder till att bevakningsföretagen måste utföra rent polisiära uppgifter där laglig våldsanvändning och vapen som utrustning ökar.

Vi anser också att de yrken som förordnas myndighetsuppdrag eller lätt förknippas med myndighetsutövning måste vara under ordentlig tillsyn. Det handlar också om behovet av gedigen utbildning och möjlighet att träna på det man förväntas klara av i pressade situationer.

Kontanthanteringen i Sverige minskar. Av arbetsmiljöskäl driver flera fackförbund kravet om att avskaffa kontanthanteringen i samhället. Transport förstår bakgrunden till dessa ställningstaganden men bedömer det också som mer realistiskt att behovet av kontanter kommer bestå under en lång tid framöver.

Transport anser också att felaktigt hanterade kontanter är en källa till dålig arbetsmiljö samt en orsak till ekonomisk brottslighet. Kontanter och värdetransportörer ska skyddas med tekniska hjälpmedel och säkra rutiner. Kapprustning med vapen och pansar är inte en framkomlig väg och den formen av myndighetsutövning är förbehållslöst polisväsendets uppgift.

Transport anser att så länge kontanter finns som betalningsmedel så måste kraven på vem som får hantera dem vara tuffa. All typ av hantering och transportering av kontanter måste vara omgärdad av tydliga regler och omfattande utbildning som skyddar anställda och företag i branschen. Regler och krav är en förutsättning för att seriösa företag ska kunna investera i både utbildning och utrustning utan rädsla för att bli utkonkurrerade av oseriösa aktörer.

Mot bakgrund av detta anser att alla värdetransporter undantagslöst ska underkastas de lagar och regler som styr bevakningsbranschen.

En avståndsbaserad vägslitageavgift kan – om rätt utformad – vara ett effektivt verktyg för att skapa konkurrens på lika villkor, och skapa ordning och reda i åkeribranschen. Transportarbetareförbundet välkomnar att regeringen nu utreder möjligheterna att införa en sådan avgift.

Dagens system, där bland annat svenska åkerier betalar mer för vägunderhållet än utländska, bidrar till skev konkurrens och är en av många anledningar till varför den svenska transportnäringen går på knäna.

Om alla lastbilar utrustas med en GPS som registrerar hur långt, var och när fordonet rör sig blir det möjligt att komma åt fordon och företag som fuskar och bryter mot regler på ett helt annat sätt än vad som är möjligt idag. Det är den enskilt viktigaste anledningen till att vi ställer oss positiva till vägslitageavgiften. Utöver detta skulle det öka konkurrenskraften för svenska åkerier samt ha en positiv inverkan på klimatet.

Transport ställer sig positiva till en GPS-baserad vägslitageavgift, men det är under ett antal förutsättningar. Några av dem behöver utredas ordentligt.

  1. Vi talar om en avgift – inte en skatt. Avgiften ska gå tillbaka till näringen i form av exempelvis infrastrukturinvesteringar.
  2. Avgiften måste omfatta alla tunga fordon som nyttjar svenska vägar och således bli konkurrensneutral.
  3. Avgiften ska differentieras på fordonets miljöklassificering och prioritera miljöeffektiva ekipage, exempelvis ska ett längre fordon som transporterar mer gods få en lägre avgift.
  4. Det ska gå att undanta olika verksamheter eller regioner där alternativ saknas.
  5. Sannolikt ska inte hela vägnätet omfattas, exempelvis kanske det bara ska gälla Europavägnätet.
  6. En möjlighet är att även andra typer av fordon än tunga lastbilar också ska ingå.
  7. Ett krav är att någon form av skatteväxling är önskvärd för att inte öka trycket i onödan på de svenska åkerierna. Förslagsvis ska åkerierna få tillbaka en del av arbetsgivaravgiften.

Regeringens utredning om vägslitageavgift kommer att vara färdig i februari 2017. Transportarbetareförbundet kommer att titta på de förslag som då presenteras och analysera om de ovannämnda kriterierna uppfylls. Om regeringen inte lyckas presentera ett genomförbart förslag som fyller våra kriterier, förväntar vi oss att det snabbt presenteras andra åtgärder för att effektivt kontrollera att bl.a. cabotageregler följs.

Transport har länge efterfrågat ett starkare och tydligare beställaransvar. Det finns ett beställaransvar i svensk lag redan idag, men lagen är för svag och otydlig. Det har kommit fram att inga beställare lagförs för de brott som begås av underleverantörer.

Inom yrkestrafiken för godstransporter på väg kan det så kallade beställaransvaret aktualiseras i två situationer: Det ena är när det saknas trafiktillstånd och när den som har slutit ett avtal om transporten känt till eller borde ha känt till (skälig anledning att anta) att tillstånd saknades. Den andra situationen handlar om olaga cabotage för godstransporter, och denna bestämmelse har i princip samma utformning som ifråga om transporter utan trafiktillstånd.

Beställaren ska ha undersökningsplikt

Det är djupt problematiskt att det idag krävs att beställaren har känt till eller förväntas känna till att transporten har skett i strid med den så kallade godsförordningen i vägtransportpaketet. Transport vill att dagens beställaransvar tydliggörs så att beställaren har en undersökningsplikt. Beställaren ska kontrollera att utföraren har trafiktillstånd, och säkerställa att regelverket för cabotage följs.

Beställaransvar i alla led

Det är också problematiskt att det inte finns en tydlig definition av beställare. Med dagens komplicerade transport-och logistikkedjor är det långtifrån säkert att det alltid är transportköparen, alltså beställaren, som direkt ingår avtalet med fraktföraren och den som sköter själva transporten. Transport vill att dagens beställaransvar utvidgas så att beställaransvaret sträcker sig i alla led. Beställaren ska inte kunna undvika ansvar genom långa underleverantörskedjor. I praktiken skulle det kunna ordnas med en undersöknings- och underrättningsplikt. Om utföraren tar in en underleverantör, ska utföraren – som en beställare – kontrollera underleverantören och underrätta beställaren.

Metoder för effektiv kontroll

Starkare beställaransvar kan vara en bit i pusslet för att få till schyssta villkor på svenska vägar. Argumentet mot en undersökningsplikt är att den skulle öka administrationskostnaderna och byråkratin. En undersökningsplikt för trafiktillståndet skulle ha en mindre effekt på administration, eftersom det är enkelt att kolla upp om ett företag har trafiktillstånd. Gör man regelbundet affärer med samma företag, skulle man inte behöva kolla upp samma information varje gång. När det gäller undersökningsplikt av cabotagekörningen, bör det i samband med nya beställaransvaret utvecklas effektivare system för att kontrollera cabotagekörningens laglighet, till exempel genom att ha krav på att fraktsedeln ska finnas i hytten. Eftersom ca 50 % av cabotagetrafik i Sverige är olagligt, är det viktigt att få till ett striktare beställaransvar när det gäller cabotagereglerna.

Sociala krav för trafiktillstånd

Man borde också se över reglerna för trafiktillstånd, och ta efter Finland, där man har tydligare sociala krav för att få ett trafiktillstånd. För att få trafiktillstånd i Finland, krävs bland annat att ”företaget får inte på grund av uppsåt eller grov vårdslöshet ha brustit i sin roll som arbetsgivare när gäller anställningsvillkoren som regleras i arbetsavtalslagen, lagen om kollektivavtal, arbetstidslagen, semesterlagen eller brustit i kravet på att teckna de obligatoriska försäkringar för de anställda som avses i lagen om olycksfallsförsäkring”.

Därför utesluter Transport aktiva sverigedemokrater

Vid flera tillfällen har medlemmar uteslutits ur Transport för att de är aktiva sverigedemokrater. Här har vi samlat några vanliga frågor och svar kring uteslutningarna.

Vad är anledningen till uteslutningarna?

Anledningen är direkt kopplad till fackets grundidé. Facklig verksamhet bygger på att vi bara kan tillvarata arbetarnas intressen om vi alla – oavsett hudfärg, religion och etnisk bakgrund – tillsammans tar kampen för villkoren på arbetsmarknaden. Därför är en viktig uppgift för Transport att verka för en samhällsutveckling som grundar sig i tanken om alla människors lika värde (Transports stadgar § 1) samt bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

Sverigedemokraternas mål och grundläggande syfte är ”att värna det svenska folkets och den svenska nationens bestånd” (SD:s stadgar § 1). I deras principprogram återfinns dessutom ett antal skrivningar som står i direkt strid med grundläggande demokratiska värderingar genom att göra skillnad på människor med utgångspunkt i deras härkomst, kultur eller religion.

Den logiska följden av SD:s förhållningsätt blir att arbetare ställs mot arbetare. Den arbetare som SD definierar som svensk ges en särställning gentemot med ”icke-svenska” arbetare. Det gör att den stora gruppen arbetare splittras och försvagas istället för att stärkas tillsammans, över nationsgränserna. Detta strider inte bara mot demokratiska värderingar utan också mot fackets uppgift att tillvarata alla arbetares intressen inom våra branscher.

Transports och Sverigedemokraternas målsättningar är därmed oförenliga. Att aktivt bära fram Sverigedemokraternas politik i en folkvald församling bedömer vi därför som grund för uteslutning. Den formella uteslutningsgrunden hittar man i förbundets stadgar där det slås fast att grund för uteslutning är då en medlem bedriver eller stöder verksamhet som är oförenlig med Transports grundläggande ändamål.

Vem har tagit beslutet?

Beslutet om uteslutning av aktiva Sverigedemokrater togs första gången av förbundsstyrelsen 2005. Kongressen 2007 fastställde beslutet och denna linje vann fortsatt stöd av kongressen 2012.

Har personer med annan partitillhörighet än SD uteslutits på samma grunder?

Ja. I Transports historia har det varit fråga om representanter från flera olika organisationer. På 60- och 70-talen uteslöts främst aktiva företrädare för partier på vänsterkanten som inte accepterade grundläggande demokratiska värderingar. På senare år har det framför allt handlat om företrädare för högerextrema rörelser.

Blir man utesluten ur Transport om man röstar på SD?

Nej. Vi lägger oss inte i vilket parti våra medlemmar röstar på. Det vore ett grundlagsbrott. Uteslutningarna gäller enbart personer som aktivt arbetar för att förverkliga Sverigedemokraternas politik.

Vad är definitionen av aktiv sverigedemokrat?

Definitionen av aktiv sverigedemokrat är en person som företräder partiet i en folkvald församling t.ex. kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige eller riksdagen. Till definitionen räknar Transport även personer som står på valbar plats på en kandidatlista till en sådan församling samt personer som deltar aktivt i Sverigedemokraternas förtroendemannakår.

725_fackpolitik