Så förhandlas avtalen

Avtalsrörelse och avtalsförhandlingar är centrala begrepp i den fackliga verksamheten, men det är kanske inte glasklart för alla vad de innebär. Här får du hänga med genom hela förhandlingsprocessen i en avtalsrörelse.

1

Dags för ny avtalsrörelse

Alla kollektivavtal har en begränsad giltighetstid, det vi kallar avtalsperiod. När avtalsperioden börjar lida mot sitt slut är det dags för facket att träffa arbetsgivarna för att tillsammans komma fram till ett nytt avtal. Därmed inleds en ny avtalsförhandling. Eftersom det finns en mängd olika kollektivavtal pågår det flera förhandlingar parallellt under en intensiv period. Den perioden kallas avtalsrörelse.

2

Vi samlar in förslag till förbättringar

Det första vi gör inför den nya avtalsrörelsen är att samla in förslag på vilka frågor vi ska driva. Det finns olika metoder för insamlingsarbetet. Vissa år har vi haft avtalskonferenser där upp till 350 medlemmar och förtroendevalda tillsammans utformat en lista med så kallade avtalskrav. Andra år har vi låtit alla medlemmar skicka in sina förslag till en arbetsgrupp som sållat fram de viktigaste.

Lönen är alltid en central fråga i förhandlingarna eftersom löneutvecklingen måste ligga i linje med samhällsekonomin i övrigt. Därutöver kan det förhandlas om allt från arbetstider till regler om skyddsutrustning.

3

Avtalsdelegationen sållar och prioriterar bland kraven

När kravlistan är klar överlämnas den till en avtalsdelegation – en grupp på 5-30 medlemmar, förtroendevalda och ombudsmän som utses av Transports styrelse. Hur stor gruppen är beror på hur många medlemmar vi företräder i just den branschen.

Delegationen får i uppgift att göra ytterligare ett urval ur kravlistan – som i det här skedet fortfarande kan vara ganska lång. Här gäller det att prioritera och göra en avvägning mellan de krav som gör störst positiv skillnad för medlemmarna och de krav som är mest strategiska att driva för att komma framåt i förhandlingarna.

Inom avtalsdelegationen finns en liten förhandlingsgrupp, ofta bestående av vår ordförande, förbundsjurist och den ombudsman som är högst ansvarig för avtalet. Det är den lilla förhandlingsgruppen som slutligen sätter sig vid förhandlingsbordet öga mot öga med arbetsgivarorganisationens förhandlingsgrupp.

4

Bud och motbud bollas

Nu börjar kampen. Vid förhandlingsbordet blir det ett givande och tagande. Olika bud bollas mellan parterna och den ena partens krav möts av andra partens motkrav. Vid varje nytt bud återvänder den lilla förhandlingsgruppen till delegationen för att diskutera. Ska vi anta budet i dess nuvarande form, eller finns det utrymme för att få in fler krav?  Om parterna kommer överens tecknas ett nytt avtal, men det är inte alltid det går så enkelt. Om vi hamnar i dödläge kan det bästa vara att sluta diskutera.

5

Om förhandlingarna kör fast

Ibland händer det att förhandlingen kör fast ordentligt – det har uppstått ett läge då det är poänglöst att fortsätta diskutera. Då kan parterna välja att

  • Ajournera förhandlingen – det vill säga avbryta den tillfälligt med överenskommelse att fortsätta diskutera vid ett senare tillfälle.
  • Stranda förhandlingen – det vill säga avbryta den helt.

Efter en strandad förhandling fortsätter det nuvarande avtalet att gälla, men med bara 7 dagars uppsägningstid.  Nu är det upp till parterna att fundera över nästa drag. Det kan hända att arbetsgivarsidan eller facket ber att få fortsätta förhandlingarna efter en tid – kanske har det under uppstått ett nytt läge som gör det meningsfullt att fortsätta diskutera.

6

Stridsåtgärder för att bryta dödläget

Det kan också hända att en av parterna varslar om stridsåtgärder, och då står vi inför en arbetsmarknadskonflikt. Oftast är det facket som varslar – alltså hotar med blockad eller strejk. Men det kan också vara arbetsgivarens varsel. Då handlar det om en så kallad lockout – de anställda blir hindrade från att arbeta.