Guide: Lagar i arbetslivet

Det finns en rad lagar som styr i arbetslivet. Lagarna går under samlingsnamnet arbetsrätt och gäller både arbetsgivarna och dig som arbetar. Man brukar dela in de arbetsrättsliga lagarna i de två grupperna

  • individuell arbetsrätt, det som gäller dig som individ på arbetsmarknaden

  • kollektiv arbetsrätt, spelreglerna för facket och arbetsgivare.

Individuell arbetsrätt

Hit räknas lagar som gäller din situation i arbetet – exempelvis arbetstider, jämställdhet på arbetsplatsen och rätten till semester.

Arbetsmiljölagen ska förebygga olycksfall och ohälsa på jobbet – både fysisk och psykisk. Den berör egentligen allt som påverkar dig på din arbetsplats. Enligt lagen ska arbetsgivaren se till att arbetsuppgifter, teknik och arbetets organisation utformas så att det inte uppstår några risker för dig som jobbar. Dessutom måste arbetsgivaren se till att du har möjligheter till sociala kontakter på jobbet, att du själv har inflytande över din arbetssituation och att arbetsuppgifterna inte blir alltför enformiga.

Semesterlagen rör frågor som hur lång semester du minst har rätt till och hur mycket semesterersättning arbetsgivaren minst ska betala ut. Här framgår bland annat att alla har rätt till fem veckors semester om året och att du inte ska behöva ha någon form av arbetsansvar när du är ledig. Vissa kollektivavtal ger rätt till mer semester utöver den lagstadgade.

Lagen om anställningsskydd (LAS) har till syfte att ge dig trygghet i anställningen. Du ska inte kunna sägas upp utan ”saklig grund”. Det vill säga att din arbetsgivare måste ha en giltig anledning för uppsägning. Det här är de viktigaste frågorna i LAS:

  • anställningsformer, alltså hur man ska vara anställd. Det normala är anställd tills vidare – fast jobb – men det finns som bekant även tidsbegränsade anställningar
  • när och hur en arbetsgivare får avskeda eller säga upp någon
  • om arbetsgivaren vill säga upp någon på grund av arbetsbrist ska det ske i turordning efter anställningstid, sist in – först ut.

Arbetstidslagen reglerar hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Här står om jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Lagen gäller oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett utländskt företag, så länge verksamheten bedrivs i Sverige.

Diskrimineringslagen finns till för att motverka diskriminering och säkerställa att alla har samma rättigheter oavsett kön, religion, sexuell läggning eller ålder. Lagen behandlar också sexuella trakasserier och andra typer av kränkningar.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta tjänstledighet för studier. Du måste ha varit anställd på företaget under de senaste sex månaderna före ledigheten, eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. Om det gäller fackliga studier har du rätt att få ledigt även om du jobbat kortare tid än så.

Kollektiv arbetsrätt

I den kollektiva arbetsrätten finns spelreglerna för arbetsmarknadens parter, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

Medbestämmandelagen (MBL) tar upp det mesta som har med facklig verksamhet att göra. Här står om allas rätt att tillhöra en fackförening och om rätten att förhandla med arbetsgivaren i olika frågor. I lagen finns bland annat också regler för hur ett kollektivavtal ska förhandlas fram och vad som gäller under en strejk eller blockad.

Förtroendemannalagen talar om vilka rättigheter och skyldigheter man har som fackligt förtroendevald på sin arbetsplats. Att vara förtroendevald innebär att man har ett uppdrag från facket. Det kan exempelvis innebära att man har rätt att driva förhandlingar med arbetsgivaren i olika frågor. Uppdraget kan också bestå i att man är skyddsombud och har rätt att stoppa arbetet om arbetsmiljön är för dålig.