|
|
|
|
|
Urholkad livränta för arbetsskadade Bo Bingefors, lastbilschaufför och svårt skadad av dieselavgaser, har en uppmaning till alla som har godkända arbetsskador. – Vakna, ni som sitter med era dåliga livräntor. Varför ska vi ha det sämre ekonomiskt än våra kamrater som jobbar, undrar han.  Bo Bingefors öppnar dörren med stort besvär och hasar tillbaka till stolen stödd på sin käpp. Kroppen är stor och tung, svälld av kortison och brist på rörlighet. Promenaden på fem meter gör att han blir helt slut. Han greppar sin andningsmask som hänger på stolsryggen och suger in luftrörsvidgande medicin. Bo är fortfarande andfådd när han tar av sig masken och börjar berätta. Han är lastbilschaufför och körde i många år för dåvarande Bilspedition Östra Skåne, Bösab, mellan Kristianstad och Stockholm. Under en av körningarna 1987 lossnade en packning mellan motor och turbo. Dieselavgaserna strömmade direkt in i förarhytten men Bo fortsatte att köra – Visst luktade det diesel men jag kunde ju inte bara ställa bilen. Det var så kul att jobba. Och hade jag gått hem hade jag uppfattas som en vekling. Men det roliga tog tvärt slut. Dieseln hade framkallat en astma som han tidigare inte haft. Till slut kollapsade Bo Bingefors på jobbet. Efter flera misslyckade försök med att komma tillbaka i förarhytten blev han inlagd på sjukhus. Där konstaterades astman och att han hade dubbelsidig lunginflammation. Han avråddes från att återgå till chaufförsyrket. Bo försökte då i stället jobba i tvätthallen men det fungerade inte heller. Läkarna förbjöd honom till slut att arbeta på ett åkeri och sjukskrev honom. 1988 beviljades han sjukbidrag/förtidspension, numera sjukersättning. Transports lokalombudsman och tidigare regionala skyddsombud i Kristianstad, Kenneth Björkman, tog sig an ärendet. Efter flera års arbete och hjälp från LO-TCO Rättsskydd i länsrätten fick Bo Bingefors sin skada godkänd som arbetsskada. En stor framgång eftersom dieselavgasernas skadliga verkningar fortfarande var kontroversiella i början på 1990-talet. Bos ekonomi var i botten efter flera år av sjukskrivningar och när han fick sin livränta retroaktivt var den mycket välkommen. – Utan livräntan skulle mitt liv ha varit katastrof. Syftet med livräntan är att den ska täcka förlorad arbetsinkomst. Men Bos livränta är kopplad till 1988 års lön och stämmer inte överens med vad han skulle ha tjänat i dag. Livräntan räknas bara upp med ett index som inte alls är kopplat till löneutvecklingen i varje enskild bransch (se artikel intill). För Bos del innebär det att hans inkomster i dag ligger minst 15–20 procent under vad han skulle tjänat om han hade kunnat fortsätta jobba som fjärrchaufför.  Nu vill han ha i gång en debatt om det är rimligt att en arbetsskadeförsäkring som ska täcka förlorad arbetsinkomst inte längre fyller sitt syfte. Han har medhåll av försäkringsjuristen Bo-Gunnar Hemtke på LO-TCO Rättsskydd som drivit krav på förändringar i livräntevillkoren under många år (se artikel intill). Hemtke är framför allt kritisk mot att försäkringskassan reducerar livräntan om den skadade personen får nytt jobb med högre inkomst. – Men dörren är stängd om någon går till försäkringskassan och påpekar att livränteutvecklingen inte stämmer med löneutvecklingen på mitt gamla jobb, säger Bo-Gunnar Hemtke. Under tiden fortsätter Bo Bingefors sin kamp för att överleva. Förutom astman har han nu utvecklat kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol), lungemfysem, hjärtsvikt och kotkompression. Hans fru Bodil Bingefors vårdar honom dygnet runt och tre gånger i veckan måste han åka ambulans in på sjukhus. Bodil kan inte ens lämna honom för att åka och handla. – Jag får panikångest då, säger han. Bo tycker att det är för jäkligt att jobbet ska kunna göra en person så sjuk och vill nu att hans situation ska bli en väckarklocka för andra. – Varför ska vi ha det sämre än andra? Jag som alltid har älskat att arbeta, säger han. Björn Wiberg Orättvist regelverk Försäkringsjurist Bo-Gunnar Hemtke på LO-TCO Rättsskydd AB är kritisk till hur nuvarande livränteregler slår mot försäkringstagarna. Tidigare var livräntan knuten till prisbasbeloppet och hade en värdesäkring med sikte på 1970- och 1980-talens höga inflation. Under senare år har vi knappt haft någon inflation men däremot en ordentlig reallöneökning. – Många blev då kritiska mot att livräntan och pensionen inte ökade i takt med lönerna och ville ha en ändring, säger Bo-Gunnar Hemtke. Regering och riksdag gjorde en ändring av uppräkningsindexet för att få en bättre värdesäkring. Det nya beräkningssättet började att gälla från och med 2006 (se faktarutan). – Men lagstiftarna var så rädda för att livräntan skulle öka mer än absolut nödvändigt och gjorde en mycket försiktig uppräkning, säger han. Eftersläpningarna är därför fortfarande stora. I vissa enskilda fall och branscher följer inte livräntan med löneökningarna alls, konstaterar han. – Den kritik som fanns innan kvarstår. Problemet är ännu inte löst. Bo-Gunnar Hemtke tycker att LO borde vara mer kritiskt till bristerna i regelverken för livräntan och agera. Han berättar att han skrivit till LO och framfört kritik av reglerna för hur omprövningan av livräntan tillämpas. Som det fungerar i dag så påverkar alla inkomstförbättringar livräntan. Försäkringskassan drar in eller minskar livräntan direkt om den arbetsskadade får högre inkomster, enligt Hemtke. – Men åt andra hållet är dörren helt stängd. Det går inte att få livräntan höjd. Och jag har ännu inte fått något stöd från LO eller statsmakterna i denna fråga, säger Bo-Gunnar Hemtke. Björn Wiberg FAKTA/arbetsskada och livränta (Lag om arbetsskadeförsäkring, LAF, 1976:380) Arbetsskada: Med arbetsskada menas en skada som uppstått till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Definitionen av ”skadlig inverkan” är ”en inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har”. Om man har varit utsatt för ett olycksfall i arbetet ska denna skada anses vara orsakad av ”den skadliga inverkan” om övervägande skäl talar för det. För att kunna bedöma hur stor förmåga den skadade har att få jobb och en inkomst ska kassan ta hänsyn till arbetsskadan, utbildning, tidigare verksamhet, ålder, bosättningsförhållanden med mera. I samband med beslutet om livränta ska försäkringskassan ta ställning till om arbetsförmågan ska utredas på nytt efter en viss tid. Livränta: Syftar till att kompensera den arbetsskadade för skillnaden mellan den lön som han/hon skulle ha haft om skadan inte skett och den ersättning/lön som den försäkrade har efter skadan. Lagtexten säger att en försäkrad som till följd av arbetsskada fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel har, om nedsättningen är varaktig eller kan bestå under minst ett år, rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som uppkommer. Livräntan beräknas på den försäkrades livränteunderlag och pågår längst till den månad under vilken den försäkrade fyller 65 år. (I vissa fall upp till 67 år). Livränteunderlaget utgörs av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt från vilken livräntan första gången ska utges. Det innebär att om arbetsskadade ”Kalle” har en sjukpenninggrundande inkomst motsvarande 250 000 kronor om året vid det tillfälle som livräntan beslutas och nu genom sjukersättning eller annat arbete bara tjänar 180 000 kronor, ska han ha mellanskillnaden, 70 000 kronor om året, i livränta. Belopp som överstiger 7,5 prisbasbelopp (i dag 25 688 kronor per månad) räknas inte in i livränteunderlaget. Omprövning av livräntan kan ske. Förutsättningen är att en betydelsefull ändring har skett i förhållande till när beslutet togs. Eller om den försäkrades möjlighet att ”bereda sig” arbete väsentligen har förbättrats. Inga nedskrivningar eller indragningar får dock ske retroaktivt. Indexering. En fastställd livränta ska för varje år räknas om med ledning av ett särskilt tal. Talet är kopplat till ett inkomstindex med tillägg för en förändring i det allmänna prisläget. Exempel: En beviljad livränta motsvarande 43 985 kronor år 2003 hade stigit till 46 479 år 2006. Indexhöjningen för tre år var således 5,67 procent. Ansökan om ersättning beträffande livränta ska göras inom sex år från den dag ersättningen avser. Björn Wiberg
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
