Har lönsamheten ökat i taxi?

NR 3 Mars 2005


2010 2009 2008 2007

Ansvarig utgivare

Jan Lindkvist

Webmaster

Christina Ahlund Sätterberg

Redaktörer

Pär Karlsson

Justina Öster

Postadress:

Box 714
101 33 Sthlm

Tel: 010-480 33 00

Fax: 08-723 00 76

Ring d.a.media.

Tel: 08-786 03 34

Förbundet

A-kassan

Medlemsportal

Har lönsamheten ökat?
Lönsamheten har ökat i taxibranschen, uppger den statliga avregleringsutredningen. En uppgift som ifrågasätts.

Förra året sattes LO-ekonomen Dan Andersson att utreda konsekvenserna av avregleringarna på 1990-talet. Mest uppmärksamhet fick han i höstas, då han presenterade siffror på hur prisökningarna i de avreglerade branscherna sprungit iväg långt snabbare än konsumentprisindex.
Då slututredningen presenterades, blev receptet ändå: sitt still i båten. Det gäller också för taxibranschen, förutom att Dan Andersson ansluter sig till förslagen i Engdahls utredning.
Transportarbetaren lät Magnus Sjödahl från Lund, enbilsåkare inom Taxi Skåne, kommentera utredningen. Magnus har varit i branschen sedan början av 1980-talet och är egen åkare sedan 1987. Han betonar att han inte är motståndare till avregleringen 1990.
– Jag tycker att Dan Andersson förstått ganska mycket.
Det gäller särskilt i den allmänna kritiken av politikernas passivitet efter avregleringen och hur dess avigsidor varken förutspåddes eller hindrades.

Hur mäts lönsamhet?
Men Magnus Sjödahl fastnar på några punkter. Särskilt när Dan Andersson sammanfattar ekonomin i branschen sedan avregleringen. Huruvida produktiviteten ökat eller minskat fastställs inte, men i en jämförande tabell mellan branscherna slår Andersson fast att lönsamheten ökat inom taxi.
Någon närmare förklaring till hur han räknat, lämnas inte. I vanliga fall mäts lönsamhet som ett förhållande, exempelvis vinst per timme, per investerad krona eller arbetad timme.
– Det kan vara lite förbryllande att vi ökar priset mer än index, men vi tjänar definitivt inte mer pengar idag, säger Magnus Sjödahl.
Förklaringen är enkel: visserligen har taxiåkandet ökat, och samtidigt har priserna gått upp.
– Den totala kakan har vuxit – men antalet bilar har ökat ännu mer.
Bilarna står alltså still fler minuter per dygn.
Enligt SCB har den genomsnittliga taxibilen en årlig intäkt på cirka en miljon kronor. Sjödahls bil motsvarar snittet, men han har inte råd att själv ta ut samma 40-procentiga lön som han ger sina chaufförer – så någon ökad lönsamhet känner han inte igen sig i.

Tre kundgrupper
En annan undring som Sjödahl väcker, är hur Andersson delar upp taximarknaden i fyra delmarknader: hejda bil på gatan, taxi vid stolpe, telefonbeställd, och avtalskörningar (färdtjänst eller företagsavtal).
Men, påpekar Magnus Sjödahl, det går att göra en annan uppdelning i tre kundgrupper:privat, affärsresor och färdtjänst. Dessa har olika resebeteenden vid olika tider på dygnet och i veckan.
Även här är alltså tidsaspekten ganska viktig eftersom taxi är en tjänst.
– Ska ett taxibolag bli framgångsrikt, måste man greppa alla tre. Det olyckliga nu är att alla nischar in sig på olika kundkategorier, vilket blir ett väldigt konstigt kapacitetsutnyttjande.
Dan Andersson låter via sin sekreterare hälsa att han inte kommenterar sin utredning eftersom uppdraget är avslutat.

Mattias Håkansson