|
![]() Skymt bakom tsunamin och profetens skägg Laila Freivalds avgång och allt ältande kring tsunamins efterspel och profetens skägg har fått skymma aktuella och viktiga politiska sakfrågor. Jag ska därför här ta upp två förslag, som vi bör säga ja till, och tre som vi bör avvisa. Regeringen lägger före sommaren ett förslag om rätt till heltidsarbete. Det är en viktig jämställdhetsreform eftersom många kvinnor tvingas till ofrivillig deltid. Den borgerliga alliansen har tillsatt en ”återställargrupp” som förbereder upphävande av socialdemokratiska reformer om de borgerliga vinner valet. Högt upp på deras lista finns rätten till heltid, så valutgången blir avgörande för reformens framtid. Regeringen väntas vidare föreslå en skärpning av anställningsskyddslagen för att komma tillrätta med de många tidsbegränsade anställningarna. Om den följer utredningens förslag försvinner sju av elva tillfälliga anställningsformer och fyra blir kvar: fri visstidsanställning, vikariat, provanställning och anställning av äldre än 67 år. Visstidsanställda blir automatiskt tillsvidareanställda om de jobbat mer än 14 månader under en femårsperiod. Vikarier får tillsvidareanställning efter 36 månader under en femårsperiod (samma som i dag). Vikariat, fri visstidsanställning och provanställning ger rätt till förtur till arbete efter sex månader (i dag tolv månader). Det är en förändring i rätt riktning. Många arbetsgivare utnyttjar i dag otrygga,tidsbegränsade anställningar långt utöver vad som är rimligt. Den borgerliga alliansen vill höja avgiften till a-kassan, enligt ett system som skulle öka kostnaden med i genomsnitt cirka 300 kronor i månaden för medlemmar i LO-förbundens a-kassor. Medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet får den största höjningen. Det är ett orättvist förslag. Vissa a-kassor, särskilt för tjänstemän på den offentliga sektorn som poliser och lärare, har knappast någon arbetslöshet alls därför att staten och kommunerna garanterar sysselsättningen. Medan arbetslösheten kan slå hårt, särskilt mot privatanställda medlemmar i a-kassor på LO-området. Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att förstå huvudsyftet med förslaget. Den sammanlagda avgiften till facket och a-kassan ska bli så hög att många medlemmar väljer att bara tillhöra a-kassan. På så sätt kan fackföreningsrörelsen försvagas – en gammal borgerlig dröm. Jämställdhetsminister Jens Orback vill inrätta en statlig jämställdhetsmyndighet. Det är inget bra förslag. Jämställdhetsarbetet är alltför viktigt för att byråkratiseras i en myndighet. De viktigaste jämställdhetsfrågorna är rättvisa löner och arbetsvillkor, och det är fackliga frågor. Lönebildningen ska staten över huvud taget hålla fingrarna borta från. För övrigt har vi redan cirka 250 statliga verk och myndigheter, bland dem Jämställdhetsombudsmannen, JämO. Det räcker gott. Diskrimineringskommittén vill, under vissa förutsättningar, ge personer med utländsk bakgrund förtur till jobb, så kallad positiv särbehandling. Det skulle skapa nya orättvisor, och dessutom ge främlingsfientliga grupper vatten på sin kvarn. Vi ska undvika särbehandling, även om den kallas positiv. Enskilda individer som arbetar hårt för en utbildning eller ett jobb ska inte straffas för samhälleliga misslyckanden som segregation, genom att andra ges företräde. Integrationen måste i stället klaras genom att människor med utländsk bakgrund ges bättre möjligheter att konkurrera om utbildningar och jobb på lika villkor med övriga sökande. Politik ska, som Hjalmar Branting skrev, syfta till att ge varje individ möjlighet att förverkliga ”sina bästa stämningars längtan”. Karl-Olof Andersson
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||