|
|
|
|
|
Förvirrande valfrihet I dagarna har Sveriges niondeklassare valt gymnasieutbildning. Förr var det en hyfsat enkel och lättöverskådlig procedur. Det som normalt fordrades var lite snack med någon lärare som brydde sig lite extra, en SYO-konsulent, polarna, eventuellt föräldrarna och sedan var själva kryssandet ungefär lika komplicerat som att välja dagens rätt på lunchkrogen. I dag har ungdomarna fått samma sorts valfrihet som vi föräldrar begåvats med när det gäller exempelvis el-leverantör. Numera finns ingen närhetsprincip som gör att ungarna hamnar i någorlunda likvärdiga kommunala plugg utifrån var man bor, ingen enkel skiss över tillgängliga linjer och ingen normal pappersblankett att fylla i. Under hela hösten har brevlådan fyllts med färgglada broschyrer och kataloger från skolor med fantasifulla namn som Walthers i Vällingby och Jensen vid Odenplan. Det är skolor som lockar med ”adventure”, innebandyinriktning, lunchmat på restaurang och gympa fyra timmar i sträck var 14:e dag i trendig squashhall (eftersom plugget är inhyst i kontor eller industriområde och inte förfogar över egen skolmatsal och gympahall). I dag går en försvarlig del – eller snarare oförsvarligt stor del – av skolanslagen åt till reklam. Till PR-konsulter, annonser och broschyrer. I dag får skolor med gott rykte – välförtjänt eller inte – många sökanden och höga intagningspoäng. Det uppstår en ”god” spiral där skolor med hög status lockar till sig fler duktiga lärare och fler elever med höga betyg. Tyvärr skapas också motsatsen. Skolor som fått dåligt rykte hamnar i ännu djupare bakvatten. Resultatet blir förstås en segregering. Elever sitter dessutom och åker kors och tvärs med tunnelbana och bussar i Stockholm för att man bara kom in på en skola två mil bort. Alternativet hade varit att söka en helt annan gymnasielinje än den tänkta – för att slippa pendla två timmar om dagen. Det värsta är att den bisarra konkurrensen också går ut över kunskaperna och betygen. Erfarna, luttrade lärare vittnar om hur vissa skolor, inte sällan friskolor, tenderar att ge höga betyg även för måttliga eller dåliga skolprestationer. Höga betygspoäng blir en överlevnadsstrategi för skolan, ett medel att locka nya elever och nya pengar från kommunen. Vem tror att den utvecklingen ger eleverna kunskap för framtiden? |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
