|
|
|
|
|
Tipsa oss om urusla varumottag I Stockholm satsar Transportavdelningen på att förbättra varumottagen för chaufförerna. En speciell grupp har tillsatts och målet är att bilda ett nätverk som kan åtgärda brister i arbetsmiljön.  Roland Andersson och Patrick Rosén är med i Transports Stockholmsavdelning. De ingår i en arbetsgrupp som ska satsa på att förbättra varumottagen. PAtrik jobbar just nu på avdelningen och vill gärna få in tips på dåliga lossningsplatser. Foto: Jan Lindkvist – Första steget är att få chaufförerna att vakna. De måste själva få upp ögonen för problemet, säger Patrik Rosén, ordförande i åkerisektionen. Dåliga varumottag är ett jättebekymmer. Det menar chauffören Patrik Rosén och hans kollega Roland Andersson som är arbetsmiljöansvarig i Stockholmsavdelningens åkerisektion. Det handlar om allt från trånga lastkajer som är fulla med allehanda bråte till trottoarer och spruckna golv där pallvagnen är hopplös att dra. Så här års är halkan ett elände. Roland skakar på huvudet och förklarar att det är lagom festligt att komma med bilen och upptäcka att det ligger en decimeter snö där godset ska av. För att få rätsida på bristerna har avdelningen tillsatt en grupp som kallas ”CHARM” – en förkortning för chaufförernas arbetsmiljö. I gruppen ingår främst skyddsombud. Vad ska då en chaufför göra som stöter på ett undermåligt varumottag? Rolf Linder, regionalt skyddsombud (RSO), på avdelningen säger: – Facket råder ju inte över kundens arbetsställe. Det föraren i första hand ska göra är att ta kontakt med sin arbetsledare eller transportledare hemma på åkeriet. – Blir det ingen bättring måste chauffören kontakta sitt skyddsombud. För att Transport eventuellt ska kunna koppla in Arbetsmiljöverket är det viktigt att allt gått rätt till från början. Patrik Rosén och Roland Andersson är entusiastiska. Om Stockholms chaufförer och lotsar stöter på brister som inte åtgärdas kan ”CHARM-gruppen” kontaktas direkt, poängterar de. – Chaufförernas arbetsmiljö är bortglömd och det finns väl ingen yrkesgrupp som är så liknöjd som vår. Ett stort problem är att det inte finns någon riktig kommunikation mellan förare och trafikledning. Våra medlemmar måste bli mer medvetna och våga ställa krav på en vettig arbetssituation, summerar Roland Andersson. En grundtanke i projektet är att sprida information mellan de olika transportföretagen. Är det så att ett åkeri begär åtgärder vid ett visst varumottag ska kunden inte bara kunna byta transportör för att komma undan kraven. Patrik Rosén säger: – Det där är väldigt viktigt. Finns det risk att en chaufför skadar sig är det ju samma situation för andra förare också. Därför måste vi agera gemensamt. RSO Rolf Linder påpekar att alla parter vinner på att lossnings- och lastningsarbetet underlättas. – Med bra varumottag får åkerierna bättre effektivitet. Det finns en hel del ekonomi i detta. Det är en fråga som vi bör lyfta fram mera. Jan Lindkvist Fotnot. Patrik Rosén tar gärna emot tips om dåliga lossningsplatser på e-postadress patrik.rosen@transport.se
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
