|
|
|
|
|
Ilska på TTAB efter löneuppgörelse Det blir terminalavtalet som gäller på Trollhättans Terminal (TTAB) efter en kompromisslösning om lönerna. Besvikelsen är stor och många anställda väljer att lämna Transport. Tidigare klubbordföranden är en av dem. Efter segdragna förhandlingar är lönestriden på TTAB avgjord. Alla tillsvidareanställda kommer att gå in i terminalavtalets nivå för anställda med minst åtta års anställning hos samma arbetsgivare – oavsett hur länge de har arbetat på TTAB. Nivån är 18 688 kronor. Dessutom utgår premiekompensation, trucktillägg och ett personligt tillägg. – På årsbasis blir lönesumman plus minus noll för dagtidsarbetarna, säger stuveriombudsman Lennart Sköld som förhandlat med företaget. Uppgörelsens stora förlorare är skiftarbetarna, vilket är nästan alla av de runt 50 anställda. En tvåskiftare förlorar 1 152 kronor i månaden och en treskiftare 908 kronor, enligt Sköld. Medlemmarna har reagerat kraftigt. Många är mycket kritiska till hur förhandlingarna med företaget skötts och lämnar Transport till förmån för Hamn-arbetarförbundet. Så även hela Transportklubbens styrelse, enligt tidigare ordföranden Lars-Göran Löfgren. – Att lämna posten var inget lätt beslut men jag vill inte vara med och pröjsa ombudsmännens löner längre. Lennart Sköld har kört en enmansshow, ingen representant från oss har deltagit i förhandlingarna, säger han. Agget är riktat mot Transport – TTAB har gjort en chansning som gick hem anser Löfgren. – Facket kunde drivit detta längre. Vi hade kunnat ta en förlust i Arbetsdomstolen, då hade man i alla fall försökt. Lennart Sköld har aldrig tidigare upplevt en sådan vrede mot den fackliga organisationen. – Jag har full förståelse för besvikelsen, men vi har gjort så gott vi kan. Initiativet kom inte från oss utan från företaget. Marcel Carlstedt, central stuveriombudsman, betonar att medlemmarna måste komma ihåg att bibehållet stuveriavtal aldrig var ett alternativ. – Det gällde antingen termi-nalavtalet rakt av, eller den uppgörelse som vi nu fick till stånd. Om Transport hade stridit hårdare i frågan skulle några månader – maximalt fram till oktober – kunnat räddas med bibehållet stuveriavtal, enligt Lennart Sköld. Sedan skulle säkerligen bolaget ombildas på något sätt, med följden att samtliga anställda sägs upp och erbjuds terminalavtalet. Då skulle ingångslönen bli betydligt lägre än vad som nu förhandlats fram. Något de anställda skulle tvingas acceptera för att inte få indragen a-kassa. – Vi har bedömt rättsläget som sådant att det inte var någon idé att driva frågan längre. Nu fick vi åtminstone igenom de personliga tilläggen, säger Sköld. I uppgörelsen ingår också att framtida löneökningar avräknas mot det personliga tillägget. I praktiken betyder det att det inte gör någon skillnad om avtalets fasta lön går upp – lika mycket försvinner från tillägget. Det dröjer två till tre år för dagtidarna och något längre för skiftarbetarna innan detta jämnats ut. Rörliga ökningar påverkas inte av avräkningen. Minna Mäki Nytt avtal för miljöarbetare Renhållningsarbetare i kommunala bolag fick i mitten av mars ett ettårigt avtal med löneökningsutrymme på 530 kronor i månaden och små förändringar i övrigt. KFS-avtalet omfattar cirka 1 100 renhållningsarbetare och fram till 2001 hade Kommunal avtalsrätten. Sedan Transport fick avtalsrätten, har det varit några principiella frågor man velat ändra på. Den ena är att det är skrivet som ett medarbetaravtal, som omfattar alla anställda och ett halvdussin fackföreningar, medan Transport vill ha ett eget kollektivavtal för renhållningsarbetarna. Avtalsdelegationen hade jobbat fram ett helt nytt förslag till förhandlingsordning. Men arbetsgivarna inom KFS vill behålla den gamla ordningen. I avtalsinnehållet föreslog arbetsgivarna ändringar i bland annat OB-tilläggen och att arbetstidsförkortningen, 27 timmar per år, skulle tas bort och ersättas med pengar rakt av. Parterna stod alltså ganska långt ifrån varandra. – Så förhandlingarna slutade med att vi förlängde det befintliga avtalet och enbart diskuterade pengar, konstaterar Transports ansvarige ombudsman Joakim Hellmouth. Klyftan är så stor att parterna inte heller, vilket annars ofta sker, har skapat någon arbetsgrupp för fortsatta diskussioner fram till nästa förhandling. Den andra knäckfrågan är de individuella lönerna, något Kommunal ju varit en stor vän av medan Transport är motståndare. Tidigare har centralt överenskomna löneökningar fördelats 50-50 mellan det generella påslaget och det som ska förhandlas lokalt individuellt. Nu blir det 60-40, en ökning för det generella. – Det är väl ett mindre genombrott, säger Joakim Hellmouth som hoppas fortsätta på vägen mot en mindre andel individuell lön. Påslaget blev 530 kronor i månaden varav alltså 318 är garanti och resterande fördelas lokalt. Mattias Håkansson Nya grepp ska stoppa värderånen Polisen har bildat en nationell aktionsgrupp mot värdetransportrånen och drar i Stockholm i gång utbildningar tillsammans med värdebolagen. Och Riksbanken startar kontanthanteringsråd där säkerhetsbranschen ingår. Genom att slå samman befintliga underrättelseresurser till en nationell aktionsgrupp, Nickel, vill polisen stärka kampen mot värderånen. Kärnan i den nya gruppen består av tio–tolv personer. Deras arbetsuppgifter är att kartlägga och sammanställa fakta från tidigare rån, gärningsmännens mönster och grupptillhörigheter. Analyser av de sex senaste årens värderån visar att det är ett begränsat antal personer som begår brotten. Den inre kärnan består av cirka 200 brottslingar och sammanlagt är cirka 600 människor på olika sätt länkade till denna typ av brottslighet, enligt gruppens studier. – Målet är att störa brottsligheten, slå ut grupperingarna och lagföra de individer som ligger bakom rånen, säger aktionsgruppens projektledare Ola Stoltz. Polismyndigheten i Stockholms län har initierat en utbildning tillsammans med värdebolagen. Kursdeltagarna får bland annat studera tekniken som används vid transporterna, och hur underrättelsetjänst och eftersökningar av farliga brottslingar i terrängen ska bedrivas. – Målet är att höja kvaliteten vid insatser och förundersökningar vid värderån, säger Thomas Rehn på Norrmalmspolisen i Stockholm. 150 personer deltog vid vårens kurs. – Förhoppningen är att alla landets polismyndigheter ska få möjlighet att gå utbildningen. Riksbanken har också tagit initiativ för att stärka säkerheten vid värdetransporterna. Banken har etablerat ett diskussionsforum som de kallar för kontanthanteringsråd. Banker, säkerhetsbolag, fackföreningar och berörda myndigheter ska träffas regelbundet och diskutera frågor runt penninghanteringen. De senaste årens avreglering av Riksbankens kontantdepåer ställer nya krav på marknaden. Affärsbankerna ska ta över den verksamheten och det kommer bland annat att påverka värdetransporterna. Björn Wiberg Fortsatt strid vid VTD Tidningsbuden demonstrerar i centrala Göteborg. De visar sitt missnöje med att distributionsbolaget VTD kört över dem och påbörjat en omorganisering som de sagt nej till. VTD har svarat med att hindra den fackliga företrädaren att ta sig in på företaget. En ren föreningsrätts-kränkning, säger Peter Åkesson, lokalombudsman för Transport i Göteborg. Västsvensk Tidningsdistribution KB, VTD, har trots oenighet vid förhandlingarna med Transport redan börjat genomföra sin kontroversiella förändring av distrikten. Angered och Hjällbo är först ut. I Angered har 42 distrikt krympts till 15. Peter Åkesson berättar att de gamla distrikten där omfattade cirka 4–5 kilometer. Nu har de utökats till 10–13 kilometer. – Vi märker redan efter en vecka att buden inte klarar av det. Flera har ringt och sagt att de inte orkar. Några har sjukskrivit sig och andra kämpar på och blir inte klara förrän framåt tio på förmiddagen, säger han. Eftersom distrikten blivit färre får inte alla jobba kvar i området. Några har blivit erbjudna andra distrikt men inte kunnat ta de jobben. Områdena har legat långt bort från hemmen och de flesta saknar bil, förklarar Åkesson. Budens reaktioner är kraftiga. De har hittills genomfört två demonstrationer utanför bolagets kontor i Göteborgs-Postens, GP:s, hus i stans centrum. Ytterligare manifestationer är planerade. På banderoller ber buden bilisterna att tuta i sympati med tidningsutbärarna. Tutandet har varit så intensivt att polisen krävt att uppmaningen på plakaten tas bort. – Vi känner också stöd från personalen på GP. De vill ha ut sina tidningar, säger Peter Åkesson. Han berättar om distributionsbolagets märkliga agerande. De vägrade att släppa in budens nyvalda klubbordförande, Lars Jonasson, i fackets lokal på företaget. – Det är en ren föreningsrätts-kränkning. Lars Jonasson får inte ens koppla om sin telefon till klubbtelefonen, säger Peter Åkesson. Han tycker att det är förvånansvärt att VTD inte vill lösa problemet utan trappar upp konflikten på detta sätt. Det är inte första gången som buden i Västsverige reagerar mot sin arbetsgivare. I Transportarbetaren nummer 1/2006, berättar bud och företrädare för Transport om konsekvenserna av det rationaliseringsförslag som då var aktuellt på förhandlingsbordet. När buden förstod konsekvenserna protesterade de högljutt på möten och i tidningar. Tidningsbudet ”Harald” beskrev att om förslaget genomfördes skulle hans nya stordistrikt omfatta bägge utdelningsområden som han har i dag plus ytterligare ett distrikt. Samtidigt skulle lönen bli lägre. Efter de massiva protesterna i höstas backade företaget och gick med på att åter sätta sig vid förhandlingsbordet i början på året. – Efter många möten kom vi fram till en skrivning som vi ville titta närmare på. Men VTD ville inte acceptera vårt slutförslag och har nu kört över oss, säger Peter Åkesson. Regionchef Anders Edman på VTD har en annan bild av konflikten. Han uppfattar att det är Transport som lämnat förhandlingsbordet. Enligt Edman fanns ett förslag som parterna var överens om men som Transport sedan backade från. – Det är tråkigt att Transport inte vill prata med oss längre och väljer andra metoder i stället, säger han. Han poängterar att förändringen som de nu genomför är helt i linje med kollektivavtalet och att företaget följt alla regler. Anders Edman säger också att han inte har några synpunkter på budens manifestationer eller uppmaningen att bilisterna ska tuta. Han förnekar att bolaget skulle ha vägrat släppa in Lars Jonasson i GP-huset. – Vi behandlade honom som vilken besökare som helst. Han har inget mandat för att få röra sig fritt i huset, säger Anders Edman. Den nya klubbordföranden beskriver hur han själv uppfattade händelsen. – Jag fick inget passerkort. Jag fick ingen kod till vår lokal och fick inte koppla min telefon till klubbens telefon. Medlemmarna kan inte nå sin ordförande, säger Lars Jonasson. Björn Wiberg Nytt stuveriavtal tecknat I mitten av mars tecknades ett nytt tvåårigt stuveriavtal. Lönepåslagen blir 560 kronor den 1 april 2006 och ytterligare 530 kronor 1 april 2007, och tilläggen höjs med 2,5 respektive 2,4 procent. Den största nyheten är att extringarnas status reglerats, alltså hur många extringar det ska vara i en hamn, och vad som gäller kring återanställningar och turordningslistor. Lagen om anställningsskydd säger att den som jobbat minst 361 dagar under en treårsperiod har företrädesrätt till återanställning – oavsett om det är ett endagsjobb eller tillsvidareanställning. Men praxis i hamnarna har under lång tid sett annorlunda ut, med fackets goda minne. Många har fått gå som extringar år efter år, men det byggde på att arbetsgivarna respekterade hedersregler om turordningar och att inte ha en alltför stor andel extringar. På senare tid har arbetsgivare börjat frångå detta, vilket väckt alltmer missnöje inom Transport. Lösningen blev att sätta den oskrivna praxisen på pränt:
– I stort sett gick arbetsgivarsidan från en ganska hårdför inställning till att förhandlingarna kunde genomföras i konstruktiv ton, sammanfattar Transports förbundsordförande Per Winberg. Arbete på nationaldagen ersätts på samma sätt som storhelgerna, alltså som kvalificerad övertid. Flera i delegationen hade hoppats på en lösning liknande Elektrikerförbundets: om nationaldagen infaller tisdag eller torsdag blir klämdagen ledig. Den stora knäckfrågan är dock arbetstiderna, som länge varit en nagel i ögat på arbetsgivaren. Sveriges hamnar kom med långtgående förslag till förändringar. – I princip skulle det fackliga inflytandet i arbetstidsfrågan ha nollats, säger Per Winberg. Transport har gått med på att tillsätta en arbetsgrupp som ska analysera hela avtalet, sett ur hela branschens situation i framtiden. – Verksamheten i hamnarna har ändrats och vi vore dumma om vi inte tog till oss att det behövs en översyn. Annars kan hela branschens framtid riskeras, menar Winberg som varnar för en utveckling liknande flygets. Arbetsgruppens agenda är öppen. Men för arbetsgivarna lär arbetstiderna vara viktigast, där den fackliga motfrågan blir hur lokala inflytandet stärks. – Vi ska se till att arbetsgruppen har en väl förankrad lokal representation, lovar Winberg. Mattias Håkansson Avreglering av farligt avfall Kommunernas monopol på att handha företagens farliga avfall ska bort, föreslår regeringen i en proposition. Samtidigt ökas kommunernas möjlighet att agera på den allmänna marknaden, exempelvis genom att de ska kunna erbjuda bortforsling av farligt avfall utanför den egna kommungränsen. Detta har kritiserats av de privata renhållningsbolagen, som oroas över konkurrens på olika villkor. Regeringen och även Renhållningsverksföreningen, som företräder de kommunala bolagen, menar dock att kommunerna måste ha samma möjlighet att agera på marknaden som andra. I stället skärps kraven på att de kommunala bolagen måste hålla isär olika verksamheter, så att inte pengar från hantering inom det kommunala monopolet kan subventionera verksamhet på marknaden. När det gäller farligt avfall från hushållen kvarstår kommunernas monopol. Samtidigt skärps alla aktörers ansvar för rapportering av vart det farliga avfallet tar vägen. Uppföljningen av detta system ligger även i fortsättningen på kommunal nivå. En del, bland andra Transport, menar dock att det borde finnas ett register på nationell nivå, för att säkerställa att farligt avfall inte kan dumpas eller försvinna på annat sätt. Sverigedemokrat överklagar I november 2005 beslutade Transports förbundsstyrelse att utesluta en aktiv Sverigedemokrat. Han har nu överklagat beslutet. Enligt överklagandet förespråkar SD inte diskriminering utan ställer sig bakom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enligt förbundsstyrelsens granskning av bland annat SD:s princip-program kommer partiets tankegods från en unken blandning av svensk nationalromantik och tyskt 1930-tal. Men att man inte talar om ras utan lindar in budskapet i mer allmänna resonemang om folk och land, och att olika kulturer och ”värdesystem” är svåra att förena. Överklagandet behandlas på förbundsrådet i april. Förbundsstyrelsens marsmöte beslutade också att utesluta en annan Sverigedemokrat, som enligt Göteborgsavdelningen tillhör partiets ledande aktivister lokalt. Jakt på taxifuskare aviseras Skatteverket ska det närmsta året arbeta särskilt med att granska fusk inom taxibranschen, enligt ett pressmeddelande. Huvudfokus ligger i de tre storstäderna, där ett 40-tal särskilda kontrollanter ska granska bokföringar, kontokortshantering och deklarationer. De flesta har redan jobbat särskilt med taxi tidigare. – Skillnaden är att vi tar ett samlat grepp, med mer samordning. Och när var och en inte jobbar på sin kant längre, har vi större möjligheter att utbyta kunskap, säger Håkan Asplund, en av de projektansvariga. Det särskilda projektet pågår under resten av året men kan komma att fortsätta. Några mål som kan översättas i siffror, exempelvis hur många miljoner svarta pengar som ska hittas, finns inte. – Huvudmålet är att ge de seriösa taxibolagen förutsättningar att konkurrera på rättvisa villkor. Andra myndigheter kommer också att involveras, bland annat länsstyrelserna, trafikpolisen och försäkringskassan, enligt Asplund. Sänkt skatt för miljövänlig bil Fordonsskatterna, både för personbilar och tyngre fordon, görs om för att gynna miljön, föreslår regeringen i två propositioner. Tunga lastbilar och bussar, som uppfyller den för tillfället strängaste miljöklassen (2005) får fordonsskatten sänkt. För många vanliga typer handlar det om 4 000-9 000 kronor per år. När nästa miljöklass (2008) börjar gälla, måste dess krav uppfyllas för att fordonet ska ha fortsatt sänkt skatt. Av den transportpolitiska propositionen som presenterades den 22 mars framgår att en kilometerskatt för lastbilar troligen införs. Exakt hur den ska se ut är dock inte klart (se artikel på sidan 10). När det gäller nya personbilar läggs skatten om den 1 oktober 2006: från att ha baserats på bilens vikt till ett grundbelopp plus koldioxidutsläpp per kilometer. De nya skattesatserna gäller bilar från 2006 års modell samt dem som uppfyller miljöklass 2005. För bensinbilar blir det ingen skillnad eller möjligen en liten höjning. De flesta dieselbilar får en dryg tusenlapps sänkning, vilket är mindre än vad många krävt. Dock införs en särskild tillfällig miljöklass, 2005 PM, där skatten sänks med 6 000 kronor för dieselbilar och lätta lastbilar med extra låga partikelutsläpp. Den klassen börjar gälla i juli 2006 men bara för bilar som inregistreras före 2007 års slut. Transport åter ut på fältet Sista veckan i april, vecka 17, är det dags igen för Transports fackliga företrädare att lämna kontoren. I stället gäller arbetsplatsbesök och andra sätt att få prata med befintliga och potentiella medlemmar under anspråkslösa former. Det är tredje gången uppsökeriveckan genomförs. Iranska fackledare ännu fängslade I samband med det persiska nyåret, Nowrooz, 20 mars släppte Irans regering ett antal politiska fångar och flera av de fackliga aktivisterna inom Teherans bussbolag Sherkat e Vahed. Men Mansour Osanloo, fackklubbens ordförande, är ännu fängslad och en annan ur fackklubbens ledning, Mansour Hayat Ghaibi, som släpptes blev gripen igen inom mindre än ett dygn. Ett 1 000-tal bussförare som deltog i den tidigare strejken har inte fått tillbaka jobbet. I början av mars avskedades ett 50-tal av dem, och fler avsked kan vara att vänta. Bussförarna i Teheran har återupplivat sin självständiga fackförening, nu med över 12 000 medlemmar, och kräver att ”Syndikatet” erkänns som legitim förhandlingspart. Regeringen vill behålla sin kontroll på arbetsplatserna genom de islamiska arbetarråden. Nya livräddare på vägen Polisen kallar dem livräddare. 700 nya trafiksäkerhetskameror ska placeras längs 102 olycksdrabbade vägsträckor runt om i landet. Samtidigt är det premiär för ett nytt vägmärke som informerar om kamerabevakningen. Rikspolisstyrelsen och Vägverket har under flera år haft försöksverksamhet och beräknar att kamerorna räddar mellan 20 och 30 människoliv per år. Kamerorna innehåller både radar och kamera och hanterar bilderna automatiskt. Polisen inrättar en enhet i Kiruna för att sköta kameror och utreda ärenden. Rättelse I förra numret av Transportarbetaren skrev vi under rubriken ”Personliga tillägg försvann” att Transport stämt Flygarbetsgivarna. Det stämmer inte. Det var arbetsgivarna som drog Transport till Arbetsdomstolen. Konflikten gällde två tekniker på SAS Tehnical Service, STS, i Sundsvall som blivit fråntagna sina personliga tillägg. Transport hade lagt ett tolkningsföreträde och krävde att teknikerna skulle ha kvar tilläggen även när de jobbade på Arlanda. Flygarbetsgivarna vägrade. För att slippa betala ut tilläggen stämde de därför förbundet i AD. Och vann. |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
