|
Upprörande dom från Arbetsdomstolen
Idag har Arbetsdomstolen dömt till arbetsgivarnas fördel i fallet med Liselotte Lööfs försök att sänka löner för renhållningsarbetarna i Stockholm.
Domen innebär att sju Transportmedlemmar idag tvingas göra valet: jobba 20 procent mer för 1-6000 mindre i månaden – eller bli arbetslös redan imorgon.
Domen betyder också att Arbetsdomstolen godtar att arbetsgivare ensidigt ändrar i villkoren under pågående avtalsperiod.
- Ett hån mot avtalet, säger Transports förbundsordförande Lars Lindgren.
Mer arbete ska ge mer lön.
Och ett avtal är ett avtal.
Så enkelt borde det vara. Det är dessa principer Transport hävdat emot arbetsgivarnas försök att ensidigt byta lönesystem och sänka lönerna för renhållarna i Stockholm.
Transport har kämpat för ackordslönerna och för att högre arbetsbelastning ska avspeglas i lönekuvertet.
Renhållarna i innerstäderna har det särskilt tungt, med många olämpligt utformade soprum och hämtningsställen.
Svenskt Näringsliv brukar också tala sig varm för den principen, i sin högstämda retorik om individuella löner. Men Biltrafikens arbetgivareförbund har genom sitt agerande visat vad man egentligen står för:
- En arbetare ska tvingas jobba mer och mer utan att få mer betalt – medan direktörerna måste få mer och mer bonus för att överhuvudtaget kliva upp på morgonen, säger Lars Lindgren.
Nu håller Arbetsdomstolen på med att förvandla den åsikten till juridik. Nej, det finns inget givet skydd för de utgående lönerna. Ja, arbetsgivaren får ensidigt byta lönesystem. Så säger man i domen.
När Arbetsdomstolen bildades, varnade debattörer inom arbetarrörelsen för att den skulle bli ett verktyg i arbetsgivarnas händer.
- Dagens dom är djupt upprörande och man kan bara instämma i Fabian Månssons ord: vet hut – vet sjufalt hut, säger Lars Lindgren.
Den sista mars 2011 går det stora rikstäckande kollektivavtalet för renhållare – Miljöarbetareavtalet Transport-BA – ut.
Inom Transport pågår förberedelserna inför avtalsförhandlingarna. Självklart kommer förbundet att analysera avtalstexten och kräva förändringar som täpper till sådana här luckor.
- Vad är ett avtal värt ifall arbetsgivarna börjar leta juridiska luckor i det, innan bläcket knappt torkat? LLAB och Arbetsdomstolen har gett landets renhållare en rejäl dos bränsle inför avtalsrörelsen, konstaterar Lars Lindgren.
Domen innebär att Arbetsdomstolen höjer ribban för avtalstexterna i alla förbund; eftersom domstolen underkänt förbundets tredjehandsyrkande (se nedan) om ett generellt skydd mot lönesänkningar.
Fallet i Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolens prövning berör formellt åtta medlemmar anställda inom LLAB som är medlemmar i förbundet, och som arbetar i ”område 12” på Östermalm.
En av de åtta har gått i pension, och övriga sju har tidigare erbjudits att fortsätta inom LLAB men till lägre lön, och har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist efter att ha tackat nej. I arbetsvillkoren finns också att antalet bilar minskar från 6 till 5 - alltså en högre arbetsbelastning.
Fram till AD-domen har de arbetat vidare på sina gamla villkor.
(Som bekant betyder begreppet ”arbetsbrist” inte att det primärt råder brist på arbete som behöver utföras, utan är en generell term för organisatoriska skäl för uppsägning i motsats till personliga).
När företaget nu vunnit i AD, innebär det att uppsägningarna godkänns med omedelbar verkan. Det är då upp till företaget och de sju att komma överens om ifall de ändå ska återanställas från den 4 februari och i så fall till vilka villkor.
Den juridiska prövningen handlar om att kollektivavtalet tillåter olika löneformer, främst då vecko/månadslön plus lokalt förhandlad premie (eller, om ingen förhandling skett, premiekompensation med summa fastställd i centrala avtalet) samt premielönesystem (vilket i detta fall i praktiken betyder ”Bilaga C”)
Transport har fört fram uppfattningen/yrkanden att företaget har erbjudit löner som är att anse som fast månadslön - något som inte finns i avtalet.
Arbetsdomstolen anser att de erbjudna lönerna är liktydigt med månadslön plus premie, och alltså ryms inom avtalet.
Transport har, som andrahandsyrkande, hävdat att även om löneformen skulle anses vara okej enligt avtalet, finns det en huvudlöneprincip i avtalet och det är ackord. Därmed krävs det lokal överenskommelse för att frångå lönesystemet.
Arbetsdomstolen anser att detta inte är bevisat.
Transport har i tredje hand yrkat att utifrån såväl avtalet som partsavsikt och generell praxis på arbetsmarknaden, ska det inte vara tillåtet med ensidiga kollektiva lönesänkningar.
Arbetsdomstolen skriver att avtalstexten i sig inte ger stöd för den ståndpunkten och att det inte finns någon ”outtalad förutsättning” om inbyggt löneskydd.
Bakgrund
Ska mer arbete betyda mer betalt?
Ja, anser Transport och renhållningsarbetarna i Stockholm.
Under en följd av år har sopmängderna ökat; både i form av fler invånare och per invånare.
Renhållarna i Stockholm har tillämpat en lokal överenskommelse, den lokala så kallade poänglistan, bilaga C. Här finns ett tydligt samband mellan arbetsbelastning och lön; närmast ett rakt ackord.
Nackdelen med poänglistan är att den riskerar tillåta hur mycket som helst – alltså att man sliter ihop höga löner men riskerar sin hälsa.
Renhållarna och Transport anser att det måste finnas ett samband mellan prestation och lön – men att det måste sättas ett tak för den totala arbetsbelastningen (belastningsbegränsare).
En sådan lösning skulle innebära något lägre löner jämfört med idag, för de renhållare som har allra mest att göra, men samtidigt att deras arbetsbörda minskar.
Tills vi uppnått en sådan avtalslösning försvarar Transport ”Bilaga C” och anser att den otvetydigt är gällande kollektivavtal på orten.
När Liselotte Lööf AB, LLAB, vann en upphandling och behöll sophämtningen på Östermalm, hade man uppenbart kalkylerat sitt anbud utifrån sänkta löner och ökad belastning.
Det var i sin tur bakgrunden till den vilda strejken i februari 2009.
Strejken avbröts efter att företaget sade sig kunna diskutera löneformen, och kommunen gjort utfästelser om en bättre hantering vid framtida upphandlingar.
I övriga innerstaden sker, på grund av andra områdesvis upphandlingar, fler byten av entreprenörer. Det mesta den 1 april 2010:
Område/Ny entreprenör/Tidigare entreprenör
Kungsholmen/Resta och LLAB/ Ragnsells
Södermalm/LLAB/Resta
Gamla stan/LLAB/Melskär (verksamheten redan övertagen)
Vasastan/Resta/LLAB
Östermalm, del av/Resta/Hellstens
(Den upphandling som AD-domen gäller andra delen av Östermalm, och anbudsperioden började förra året. Här behöll LLAB kontraktet).
|
