|
|
|
|
|
 Chauffören Andreas Dahl riskerar att få betala skatt två gånger för inkomsterna från bemanningsföretaget Rentdriver. Foto: Jan Lindkvist Rentdriverförare skakas av skattesmäll Chauffören Andreas Dahl jobbade sju månader för bemanningsföretaget Rentdriver. I dag krävs han på över 46 000 kronor av skattemyndigheten. Trots att Rentdriver hela tiden drog skatt från Andreas lön, hävdar skatteverket att skattekontot är blankt. Ett 60-tal svenska Rentdriverförare har fått liknande skattekrav för 2004. I brevet från skatteverket står i fet, svart text: Skatt att betala: 46 697 kronor. Andreas Dahl är pressad. Han har ringt hundratals samtal sedan chockbeskedet kom. Till tjänstemännen på skattekontoret, till Dojjans åkeri, till facket, till arbetsgivaren – Rentdriver. Svaren han får är svävande. Andreas har hus i Malmö och en son på åtta månader. Det finns inga marginaler, suckar han: – Jag har ju redan betalt skatt en gång. Det kan inte ju vara rätt att jag ska betala en gång till… Andreas är en av minst 200– 300 svenska chaufförer som de senaste åren har jobbat för Rentdriver, ett uthyrningsföretag som ligger i Danmark och som drivs av den ekobrottsdömde svensken Lennart Andersson. För Andreas del börjar historien 2003. Han jobbar då på Dojjans åkeri och kör fjärrbil mellan Malmö och Göteborg. Dojjans drivs av Jens ”Dojjan” Däumichen. Det är ett företag som kör fjärr- och distributionstrafik för Malmö Lastbilscentral och som idogt harvar på i en division där man inte direkt pratar om motivlack på bilarna. Andreas Dahl säger: – Jag har jobbat åt några olika åkare, men Dojjan tar priset. Det var ett ständigt gnäll över dålig ekonomi och dyr övertid. Under senhösten 2003 meddelar Jens Däumichen att han hade hittat lösningen på problemen. Han har blivit kontaktad av Rentdriver. Affärsupplägget låter fantastiskt. Chaufförerna ska säga upp sig, flytta över till Rentdriver och sedan ska Dojjan hyra tillbaka dem. På köpet får förarna högre lön och åkeriet lägre kostnader! En lördag kring årsskiftet 2003/2004 kallas Andreas och fem andra fjärrbilsförare till ett möte på Scandic hotell i Helsingborg. Andreas säger: – Det var två personer från Rentdriver där. En av dem presenterade sig som Lennart Andersson, vd i Rentdriver. Det var han som sedan pratade mest. Andreas minnesbild är intressant. Sommaren 2003 dömdes Lennart Andersson för grovt skattebrott vid Skövde tingsrätt. Förutom 2,5 års fängelse fick han näringsförbud från juli 2003 till juli 2008 Förbudet innebär att han kan driva företagsverksamhet i Danmark, men inte i Sverige. Ekobrottspolisen fick tidigt indikationer på att Lennart Andersson bröt mot näringsförbudet, men polisen har än så länge inte lyckats bevisa att han personligen har agerat på svensk mark. Andreas Dahl säger: – På mötet på Scandic sa Lennart Andersson att allt skulle fungera precis som vanligt för oss chaufförer. Vi skulle köra samma bilar, samma linjer. Vi skulle få fast timlön, plus ett traktamente som var högre än det vi hade i Sverige. Förutsättningen för Rentdriverupplägget är att chaufförerna säger upp sig från Dojjans åkeri. På Scandic ställer förarna frågor om pensioner och försäkringar. Allt låter seriöst. Skatten skulle betalas i Sverige, arbetsgivaravgifterna i Danmark. Det fanns krisplaner, larmassistans, företaget hade sommarhus som personalen kunde hyra förmånligt… Andreas skakar på huvudet: – Lennart Andersson poängterade att det var viktigt att vi inte snackade utåt om Rentdriver. Om vi gjorde det skulle vi bara få ont av facket, sa han. – Vi var två som sade ifrån direkt på mötet, att vi inte var intresserade. Efter mötet ringde Dojjan upp mig tre gånger och tjatade. Han sa att antingen sade jag upp mig och gick över till Rentdriver, eller så var det konkurs som gällde. Andreas vägrar säga upp sig från Dojjans. Men oron för jobbet och huslånen finns där. När det plötsligt kommer en hel pärm med papper från Rentdriver hem i brevlådan skriver han ändå på anställningsavtalet, fast utan att säga upp sig från åkeriet. Förarna kör sedan på som vanligt våren 2004, med skillnaden att lönen nu kommer från Rentdriver. På Andreas första lönebesked, för februari, anges timlönen till 90 kronor. Förtjänsten blir 15 560 kronor, plus ob. Delägarbonus utgår också med 870 kronor. Ett timtraktamente finns med och ger sammanlagt 2 070 kronor. Skatten redovisas också. Totalt på lön och ägarbonus har Rentdriver dragit av 5 588 kronor och 50 öre på februarilönen. På lönespecifikationen anges dessutom en kontaktperson – Lennart Andersson.  Sista dagarna i maj läser Andreas Transportarbetaren. Där avslöjas att Lennart Andersson har näringsförbud. Andreas och en chaufförskollega kontaktar omedelbart facket. Artiklarna orsakar turbulens även på Rentdrivers kontor i Helsingör. Personal som jobbar där har fram till nu inte känt till Lennart Anderssons bakgrund. En städprocess inleds. Lennart Anderssons namn tas bort från hemsidan, från lönebeskeden och till oroliga åkerikunder påstår Rentdriver att Lennart Andersson inte längre figurerar i bolaget. Transports Malmöavdelning kallar Dojjans åkeri till förhandling och avtalskontroll. Det blir tuffa tag. Jens Däumichen får betala skadestånd för brott mot MBL och han förbinder sig att bryta avtalet med Rentdriver och ta tillbaka chaufförerna. I september är förarna hos Dojjans igen. Andreas känner sig lugnad. Några månader in på 2005 får Andreas sin inkomstdeklaration från skattemyndigheten. Där anges årsinkomsten till 143 600 kronor för det gångna året. Det är lönen från Dojjans åkeri. Var är inkomsten från Rentdriver, drygt 159 000 kronor? Andreas ringer skattemyndigheten och frågar om råd. Beskedet blir att han bara behöver stryka på deklarationen och skriva dit rätt siffra, 296 563 kronor, i rutan. Andreas korrigerar och skickar in blanketten. Han är förväntansfull. Räknar med att få åtskilliga tusenlappar tillbaka på skatten. Månaderna går. I början av december 2005 slår bomben ner. Trots att Rentdriver dragit av nästan 50 000 kronor krävs Andreas på 46 600 i restskatt. – Det kom som en chock. Nu har jag skickat in kontrolluppgifter och varenda lönespecifikation till skattemyndigheten. De säger att det är sekretess på skatteuppgifter, men att det inte finns några pengar på mitt skattekonto. – Det är en jäkla soppa. Jag har fått nytt jobb i dag, på ett seriöst åkeri. Men jag är besviken. På Rentdriver. På Dojjan också. Alla skyller på alla. 46 000 kronor är ingen liten summa för mig. Det värsta är att ha det hängande över sig. Det påverkar humöret. Ja hela familjen. Transportarbetaren har pratat med flera andra chaufförer, som hamnat i samma situation. En del arbetar kvar på Rentdriver. En förare säger: – Det känns fruktansvärt ovisst. I värsta fall åker jag på en skattesmäll på 100 000–150 000 kronor. Det är nog fler än jag som leker med tanken att samla ihop ett gäng chaufförer och sticka över till Rentdriver och kräva ut pengarna. Jan Lindkvist  Jens Däumichen Foto: Jan Lindkvist Dojjans – ett av många åkerier som hakade på RentdriverAndreas Dahl är inte ensam om skatteproblemen. Alla de sex fjärrförarna på Dojjans Åkeri krävs nu på restskatt för tiden i Rentdriver. Åkare Jens Däumichen är konfunderad. – Jag har ringt Rentdriver och frågat vad som händer. De bedyrar att de betalat in chaufförernas skattepengar. Jag vet inte vad jag ska tro. Jens Däumichen minns också mötet med Rentdriver på Scandic i Helsingborg. – När Lennart Andersson presenterade sin affärsidé var min ekonomiska situation jäkligt tuff. Åkeriet fick inte körningar och inte den betalning vi blivit lovade. – Jag hade börjat dra ner på allt som gick att dra ner på. Övertiden också. Det ledde till gnäll bland förarna. Alla vill ju tjäna extra nu förtiden. Får man inte jobba övertid, byter man jobb. Hur såg kalkylen ut med Rentdriver? Hur mycket räknade då Jens Däumichen med att tjäna på att hyra in förarna? – Det som gjorde mig intresserad var att jag skulle bli debiterad samma timkostnad oavsett hur mycket förarna körde. – Tyvärr blev min förtjänst väldigt liten, det jag sparade var övertidskostnaden. – Hur Rentdriver hanterade kollektivavtal och andra regler diskuterade vi inte. Som jag förstod det skulle Rentdriver betala in förarnas skatter i Sverige och de sociala avgifterna i Danmark. Pensioner och sånt skulle vara precis som i Sverige. Jag förutsatte att bolaget skötte sig mot danska myndigheter och det danska facket. Jens Däumichen ger ett öppet och sympatiskt intryck. Han förklarar att ekonomin ständigt hänger som ett ok över axlarna. Att han skulle ha kastat in handduken för länge sedan – om det inte vore för huset och familjen. Han har sålt av fjärrbilarna, en efter en. Kruxet är att få vill köpa och priset blir därefter… Varför var det så mycket hysch-hysch i åkerier som anlitade Rentdriver? – Jag vet faktiskt inte. Jag har inte pratat med några åkare som nappat. Jag är en vanlig arbetargrabb. När man hörde att ett stort åkeri som Foodtankers valde Rentdriver, då tänkte jag att det måste vara seriöst. Dojjans klev av från Rentdriver, varför? – Hade jag något val, jag fick ju pistolen i nacken från Transport? Nu när det blivit problem med skattemyndigheten är det förstås bra att det trots allt bara blev sju månader. När förarna började ringa och berätta om sina skattekrav, kontaktade Jens Däumichen omedelbart Rentdriver. – Jag sa till dem att jag alltid har gjort rätt för mig. Jag har en princip. I kärva tider är det två parter som alltid måste få sina pengar. Det är chaufförerna och skattmasen. Andra räkningar får man värsta fall lägga åt sidan ett tag. – Rentdriver säger till mig att det blivit fel hos skattemyndigheten. De uppmanar chaufförerna att kontakta dem. Det som hänt är väldigt tråkigt. Självklart är jag oroad också. Jan Lindkvist ”Vi har visst betalat skatten” Rentdrivers advokat, Karsten Olsen, hävdar att bolaget visst betalat in inkomstskatt för chaufförerna för 2004. Det som sedan hänt är att skatteverket korpat åt sig pengarna till arbetsgivaravgifter. Summan som betalats in är dock bara på 2,5 miljoner kronor. Nu lovar Rentdriver att all skatt som dragits av för 2005 ska betalas tillbaka till förarna den 27 april. – Svenska staten gör en egen tolkning av EU:s regler. Det anser advokat Karsten Olsen. Han har i dag hjälpt omkring 35 Rentdriverförare att överklaga skatteverkets taxering. Att myndigheten beviljar tre månaders anstånd ser han som bevis för att Rentdriver är på rätt spår. Tvisten gäller i grunden villkoren för bemanningsföretag i EU och var skatt och sociala avgifter ska betalas för en uthyrd chaufför som bor i exempelvis Sverige och jobbar i andra medlemsstater. Skattemyndigheten anser att regelverket är glasklart: för bemanningsföretag gäller inte de undantagsregler som finns för trafikföretag som bedriver internationella transporter. Alltså ska föraren som bor i Sverige och kör i låt säga Sverige, Norge och Tyskland, få såväl skatt som sociala avgifter inbetalda i Sverige. Myndigheten har också klargjort att om en svensk förare har en utländsk arbetsgivare, som Rentdriver, bör han/hon absolut se till att få ut hela bruttolönen och betala in löneskatten själv! I fallet Dojjans åkeri (och andra kundföretag som kör ren inrikestrafik) påstår sig Rentdriver vara överens med skatteverket. Så länge förarna uteslutande kör i Sverige ska såväl skatt som sociala avgifter betalas i Sverige. Rentdrivers marknadschef Toomas Tatter hävdar att så också skett: – För Dojjans åkeri har vi betalat in både skatt och sociala avgifter till den svenska skattemyndigheten. Trots det är förarnas skattekonton tomma. Advokat Karsten Olsens förklaring är att Rentdriver gör som andra arbetsgivare – det vill säga betalar in en klumpsumma. Först när inkomståret är slut skickar arbetsgivaren in personnummer och inkomstuppgifter för var och en av de anställda. Karsten Olsen säger: – Det är fel att hävda att Rentdriver försöker undandra sig preliminärskatt. Staten har på ett sätt som Rentdriver menar är felaktigt dragit arbetsgivaravgifter från kontot och därmed har det tömts. Enligt Olsen har Rentdriver betalat in omkring 2,5 miljoner kronor för 2004. Den summan ska täcka löneskatt för samtliga chaufförer och dessutom arbetsgivaravgifter för åtskilliga förare – bland annat Dojjans. Enkel matematik,visar att pengarna täcker:
Rentdrivers marknadschef Toomas Tatter uppger att bolaget kommer att starta en juridisk process mot svenska staten kring de sociala avgifterna. En sådan process kan ta flera år. Utgången kan bli bekymmersam för de svenska förarna. Skulle staten vinna är risken uppenbar att staten behåller de arbetsgivaravgifter man redan nu försäkrat sig om och fortsätter kräva chaufförerna på inkomstskatten. Advokat Karsten Olsen bekräftar att Rentdriver har fortsatt dra löneskatt för svenska förare under hela 2005. För förare som varit anställda hela året lär det handla om uppåt 70 000–80 000 kronor. Olsen bekräftar också att inget av dessa pengar har betalas in till skattemyndigheten. – För att undvika problem i framtiden, kommer Rentdriver att betala ut hela preliminärskatten till chaufförerna den 27 april. Sedan får chaufförerna betala in pengarna själva till skatteverket, säger Karsten Olsen. På skatteverket är handläggarna förtegna. Där uppger man att om utländska arbetsgivare drar skatt, enligt lönespecifikationen – och sedan blåser de anställda – kommer personalen åtminstone att slippa undan med att få restskatt beräknad på nettolönen. Ett exempel: Låt säga att ”Kalle” bor i Ystad och jobbar åt ”Fritz Transport” i Hamburg. Kalle tjänar 200 000 kronor. ”Fritz” drar 50 000 kronor i löneskatt och stoppar i egen ficka. När svenska skatteverket inser att Kalle blivit grundlurad kommer man bara att kräva inkomstskatt på de 150 000 kronor som Kalle trots allt fick ut. Det vill säga skatten blir ungefär 45 000 kronor (30 procent). En klen tröst förmodligen. Av bruttoinkomsten på 200 000 kronor får Kalle i slutänden bara behålla 105 000 kronor. Jan Lindkvist Genmäle från Rentdriver I förra och detta nummer av tidningen Transportarbetaren förekommer en artikel om att Rentdriver bryter mot EU:s regler om inbetalning av sociala avgifter, samt att Rentdriver inte skulle ha betalt in skatter för år 2004. Vi dementerar dessa uppgifter som fullständigt felaktiga. Transportarbetaren har i sin artikel lyft fram en Yvonne Svenström på något skattekontor som tycker väldigt mycket. Fakta är att Rentdriver noggrant följer EU-förordningen som reglerar var företagsrelaterade så kallade sociala avgifter ska betalas vid gränsöverskridande arbete som uppdragen avser. Dessa varierar helt beroende på i vilket land den anställde är mantalsskriven, omfattning och destinationer. Rentdriver är ett danskt företag med anställd personal från olika länder som utför uppdrag för kunder i olika EU-länder. Våra anställda arbetar dessutom oftast på tredje lands territorium. Den som hävdar Sveriges företräde till avgifter har svårigheter att se sammanhanget i vår verksamhet och dess kontext. Yvonne Svenströms tolkning blir inte mer ”rätt” bara för hon arbetar på ett svenskt statligt verk. Skattespecialister i andra EU-länder tolkar förordningen utifrån sina perspektiv som inte alls överensstämmer med Yvonne Svenströms syn. Vi ska komma ihåg att EU-förordningen i sin grund inte är skriven för den svenska staten, eller överhuvudtaget enskilda länders statliga intressen. Förordningen har tillkommit för att enskilda EU-medborgare skall kunna fritt röra sig och arbeta i olika länder oavsett sitt boende. EU-förordningen är inte till för att inkomstgarantera någon enskild stat. Rentdriver betalar sina företagsrelaterade avgifter där vi ska. Våra räkenskaper granskas av världsomspännande revisionsbyrån Ernst & Young, och vi har under vår verksamhet ännu ej fått någon revisionsanmärkning rörande skatter eller avgifter. Nu har det visat sig att skatteverket i Malmö haft svårigheter att hantera utlandsinbetalningar, och vissa chaufförer har fått skattekrav med hänvisning till att Rentdriver inte gjort någon inbetalning. Detta har överklagats av Rentdrivers juridiska ombud Karsten Olsen, som även bistår de enskilt drabbade chaufförerna. Skatteverket korpar åt sig miljonbelopp som Rentdriver skickat in på skattekontot och fifflar godtyckligt över pengarna till att bli sociala avgifter. Man kan starkt misstänka att tanken bakom är att få in dubbla pengar. Först dribblar skatteverket bort skatten och kräver sedan in pengar en gång till genom att hävda att de anställda personligen ansvarar för sina skatter. Godtyckligt dribblar skatteverket med inbetalda pengar och lika godtycklig tolkar man EU-förordningen. Till saken hör dessutom att det inte är skatteverket som avgör var sociala avgifter ska betalas. Det är nämligen försäkringskassan i ansökningslandet som avgör var social tillhörighet skall ligga. När Jan Lindkvist hävdar att 2,5 miljoner endast täcker skatten för ett mindre antal chaufförer, har han inte tagit med i beräkningen att Rentdriver under slutet av 2004 stod i en kraftig expansion. Ett flertal chaufförer blev successivt anställda under senhösten och hade då inte hunnit arbeta upp så stora beskattningsbara årsinkomster hos Rentdriver innan beskattningsåret var över. För övrigt är det helt riktigt att Rentdriver kommer att starta en juridisk process mot svenska staten om hur skatteverket godtyckligt trollar bort insatta skattemedel. Rentdriver Danmark ApS Toomas Tatter, Marknadschef Rättelse I förra numret uppgav Transportarbetaren att Transports Malmöavdelning drev en tvist mot Rentdriver, angående löneskatten för två chaufförer. Transportarbetaren påstod också att inga skattepengar betalats in. Det korrekta är att tvisten ännu inte var väckt. En del skattepengar har alltså betalats in till skattemyndigheten, men de två förarnas skattekonton är likväl tomma. |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
