|
|
|
|
|
 Anders Ryttinger och Peter Åkesson är oroliga för att VTD ska återkomma med förslag som försämrar arbetsvillkoren för buden. Foto: Björn Wiberg VTD backar om omorganisation Tidningsbuden i Göteborg tog hem första ronden. Distributionsbolaget VTD backar nu från sitt förslag på den omorganisation som skulle leda till att buden fick större trakter, nytt arbetsschema och kraftigt minskade inkomster. Protesterna blev för starka. Västsvensk Tidningsdistribution KB, VTD, vill spara pengar genom att förändra budens arbetsförhållanden. Distributionsbolaget, som gick med 29 miljoner kronor i vinst förra året, lanserade en plan för hur företaget skulle kunna spara tio miljoner kronor per år. En summa som ägarna, sju morgontidningar i Västsverige, ålagt VTD att minska sina kostnader med. Reaktionerna på förslaget blev massiva. Protestmöten och tidningsartiklar i de lokala tidningarna avlöste varandra. Bolagsledningen insåg till slut att det inte gick att genomföra förändringen på det sätt de tänkt sig och skrinlade idén. Ledningen vill nu börja ”förutsättningslösa” samtal med Transport. – Det här visar att det går att påverka sin arbetssituation genom att protestera och stå bakom sina fackliga företrädare, säger Anders Ryttinger, tidningsbudens sektionsordförande i Göteborg. Transports lokalombudsman Peter Åkesson är också nöjd med att VTD dragit tillbaka sitt förslag. – Vi har inte samma uppfattning som bolaget men dialogen har varit bra. Men det är medlemmarnas förtjänst att vi fått denna seger, säger han. Anders Ryttinger vill dock inte jubla i förtid. Diskussionerna med VTD kommer att fortsätta och han vet att sparkraven står kvar. – Arbetsgivaren vill fortfarande genomföra stora rationaliseringar. Bolaget vill att vi ska jobba mer för pengarna. Men de måste planera efter vad som står i kollektivavtalet, säger Anders Ryttinger. Det var under hösten som företaget presenterade sin omorganisationsplan. Antalet distrikt skulle nära halveras i Storgöteborg. Bolaget ville omvandla 1 100 trakter till 600 distrikt. Angered och Hjällbo skulle bli först ut. Där skulle 42 distrikt krympas till 15 redan efter nyår. Förslaget innebar att alla bud som i dag delar ut tidningar i två distrikt eller fler bara skulle få ett större distrikt och tvingas gå ner i lön, förklarar Anders Ryttinger och Peter Åkesson. Dessutom skulle alla söndagsbud mista sina jobb. Mer jobb – lägre lön ”Harald” är en av dem som skulle ha drabbats hårt. Han skulle ha fått fler tidningar att dela ut men bara 40 procent av lönen. Hur hade VTD tänkt sig att få ihop den ekvationen? ”Harald” förklarar att i dag delar han ut tidningar i två blandade gångdistrikt. Enligt det förslag som VTD ville genomföra skulle ”Haralds” bägge trakter plus ytterligare en trakt gemensamt bilda ett av de nya stordistrikten. ”Harald” skulle därigenom få flera brevlådor att distribuera tidningen till och längre sträcka att gå. Men ”Haralds” lön skulle ändå minska, berättar han. Det beror på att i VTD:s plan ingick att två bud skulle dela på ett stort distrikt och därigenom också lönen. Antalet utdelningsnätter för varje bud skulle minskas från 26 till 15 varje månad. Arbetsschemat skulle helt enkelt göras om från grunden. I dag jobbar tidningsbuden löpande måndag – lördag. Det upplägget skulle bytas mot ett rullande 5-2 schema. Ena veckan skulle buden dela ut tidningar under fem nätter. Veckan därpå enbart under två. I genomsnitt blir veckoarbetstiden då 3,5 dagar mot nuvarande sex arbetsdagar. Bolaget förklarade att det var den förkortade månadsarbetstiden som var orsaken till inkomstbortfallet, säger Anders Ryttinger. För ”Haralds” del skulle försämringen innebära att hans nuvarande månadslön på dryga 9 000 kronor skulle krympa till 3 700 kronor per månad. Eftersom han har ett annat arbete på dagtid skulle han bara få behålla cirka hälften, 1 800 kronor, efter skatt per månad. Och för att få den ersättningen skulle han vara tvungen att kliva upp mitt i natten under 15 dygn. Det blir en dryg hundralapp per natt. – Det är ett hån. Jag kan lika gärna plocka burkar, säger han. Anders Ryttinger berättar att dessutom skulle cirka 400–500 bud bli övertaliga i och med att hälften av distrikten försvann. En viktig orsak till att VTD inte kunde genomföra sina planer just nu var den massiva uppslutningen från tidningsbudens sida, tror Peter Åkesson. Tidningsbudssektionen i Göteborg kallade alla bud till ett protestmöte i slutet av november med anledning av VTD:s planer. Cirka 120 upprörda tidningsdistributörer slöt upp och vittnade om sin oro och att de kände sig överkörda av sin arbetsgivare. Oroliga för framtiden Buden var kränkta, ledsna och oroliga för sin framtida försörjning, berättar ombudsman Peter Åkesson. Flera av mötesdeltagarna har tidningsdistributionen som sin huvudförsörjning och är beroende av inkomsten. Peter Åkesson berättar att en kvinna på mötet sa att hon lagt hela sitt liv på budjobbet och att hon kände att det nu bara återstod att sjukskriva sig. Flera kände att de skulle förlora greppet om tillvaron om förslaget genomfördes. – Jag kunde inte drömma om att VTD skulle föreslå så här stora förändringar. Bolaget trodde tydligen att de kunde köra över både buden och Transport som de ville. De hade inte räknat med det här trycket, säger Anders Ryttinger. Peter Åkesson uppmanar nu alla bud som hunnit skriva under nya anställningsavtal att riva dem. – Det blir inga förändringar nu i alla fall, säger han. Björn Wiberg ”Vi börjar om från början” Tommy Carlsson, vd för Västsvensk Tidningsdistribution KB, VTD, bekräftar att bolagets förslag till omorganisation nu är lagt på is. – Efter den centrala förhandlingen visade det sig att vi tolkade avtalet på olika sätt. Vi får börja om från början med nya förhandlingar, säger han. Tommy Carlsson förstår inte att det tidigare förslaget väckte så starka reaktioner. Uppståndelsen var helt omotiverad, tycker han. – Jag kan inte se problemen, säger han. I hans ögon innehöll inte förslaget några revolutionerande förändringar för buden. Planerna på omorganisationen var bara en av många som gjorts kontinuerligt under de senaste fem åren, hävdar han. Men en halvering av distrikten, sänkta löner, uppsägningar och ett 5–2 schema för buden (se artikel intill) är väl stora förändringar? – Vi försökte göra om schemat så att det skulle bli mer positivt för buden. Men Transport ville inte det. Så vi skrotade idén på ett tidigt stadium, säger han. Tommy Carlsson tycker inte heller att förslaget på de nya distriktsindelningarna var så kontroversiella. Bolaget försöker ständigt sänka sina kostnader och effektivisera arbetet. – Vi arbetar hela tiden med att se över vår organisation, säger han. Eventuella inkomstförsämringar skulle mötas med erbjudanden om andra kompletterande jobb inom bolaget, hävdar han. Och några risker för uppsägningar kan han inte heller se. – Inget tidningsbud har hittills blivit uppsagd på grund av våra kontinuerliga förändringar. Han tror att risken för att de ska förlora jobben i framtiden är minimal också. Omsättningen inom tidningsbudsyrket på VTD är stor. 25 procent av yrkeskåren byts ut varje år, berättar Tommy Carlsson. Bolaget oroar sig mer för rekryteringsproblemen än att de ska bli tvungna att säga upp bud, förklarar han. – Men visst kan buden tvingas byta distrikt, säger han. VTD:s sparbehov ligger dock kvar. Men Tommy Carlsson vill inte gå in på några framtida nya konkreta förslag till hur tidningsbudens jobb ska förändras för att bolaget ska uppnå sina mål. – Jag vill inte föregå förhandlingarna med Transport, säger han. Björn Wiberg Vänstertrafik vållar tvist Köra vänstertrafik och klara av tidningsdistributionen på utsatt tid – eller köra lagligt och få en timme mer betalt? Om detta tvistar ett distributionsföretag och Transport. Det började egentligen med att tidningsbudet, som inte vill framträda i tidningen med namn, var missnöjd med hur hans distrikt var tidsatt. Lönen är räknad på två timmar och fyrtiofem minuters jobb, men det tar oftast längre tid, menade han. – Jag förlorar cirka 2 000 i månaden på fel tid och felmätta sträckor. Och för bilen är det här ett av de tuffaste distrikten, med korta avstånd mellan brevlådorna och många inbromsningar, säger han. Efter diskussioner med företaget kopplades Transport in. Man kom inte överens lokalt, och frågan gick till central förhandling och mätning. Förbundets ansvarige ombudsman Marcel Carlstedt var med, och han är rejält upprörd. – Det var en av de mer förnedrande grejer jag varit med om, säger han om mätningen. Carlstedt satt i en bil som följde efter budet under rundan. I tidningsbudets bil satt en ombudsman från avdelningen, och i en tredje bil satt arbetsgivarna. I större delen av distriktet är det enligt tidningsbudet mest praktiskt att köra över på vänster sida vid brevlådorna. Annars måste han stanna bilen, kliva ur och gå runt bilen till lådan. ”Kör som du brukar”, uppmanade företaget. ”Kör som du ska”, uppmanade Carlstedt. Tidningsbudet valde det senare rådet, och mätningen slutade med att jobbet tog en timme längre än normalt. Det ledde i sin tur till att företaget ifrågasatte mätningen. Man menade att den inte utförts på rätt sätt och att arbetet gått extra långsamt. Företaget finns också i grannlänet Kristianstad, men där utverkade fackklubben i slutet av 1990-talet högerstyrda tjänstebilar åt nästan alla tidningsbud med bildistrikt. Kan förlora jobbet – Den modellen borde spridas i hela Sverige, säger Ulf Busk, avdelningens ansvarige ombudsman. Om det händer en olycka för att budet kör på fel sida av vägen, riskerar man inte bara att bli av med körkortet utan även jobbet, fortsätter han. – Arbetsgivaren ska hålla med alla redskap, punkt slut. Varför ska tidningsbud ha det sämre än andra? I det nu aktuella länet är företagets gräns för tjänstebil dock att distriktet ska vara minst åtta mil. Nu ska gränsen dessutom höjas till femton mil, något bara ett fåtal distrikt uppfyller. Vägverkets trafiksäkerhetsexpert Claes Tingvall konstaterar att regeln om högertrafik gäller alla, inklusive tidningsbud. Inte heller de trafikantgrupper som har särskilda befogenheter – utryckningsfordon och vissa yrkesgrupper, såsom präster, akutläkare och veterinärer – är undantagna. De enda trafikrelaterade regler som är dispositiva, alltså kan tolkas av arbetsmarknadsparterna, är kring arbetstiden. – Vi vet att en del tidningsbud kör vänstertrafik. Problemet är inte okänt, men jag tror att många blundar för det, säger Tingvall. Utan att ha tittat närmare på frågan, tror Tingvall att högerstyrda bilar ofta vore att föredra för tidningsbuden. I förhandlingen menade Transport att distriktet skulle utökas med en timme, räknat utifrån högertrafik. Arbetsgivaren menade också att trafikreglerna självklart ska följas, men stod kvar vid sin tidigare tidsättning. Förhandlingen slutade i oenighet och Marcel Carlstedt menar att företagets agerande är exempel på något allt vanligare (se artikel intill). Avdelningen ska fortsätta driva frågan i den särskilda arbetsgrupp kring trafiksäkerhet som bildades inom företaget i våras. Tomas Bengtsson, en av två ansvariga för tidningsbudsfrågor hos arbetsgivarorganisationen Tidningsutgivarna (TU), var med om mätningen och förhandlingen. Han säger: – Allt tal om att vi och våra medlemsföretag indirekt skulle uppmana våra bud att köra vänstertrafik är direkt fel. ”Lägga på en timme” Men är det inte ett problem om tiden i praktiken inte räcker till att köra lagligt? – Om det skulle vara så, då får man lägga på en timme. Men nu är det inte så. I det här fallet kan man inte tala om vänstertrafik, vi talar om vägar som är så smala att det inte går att mötas. Huruvida detta i så fall kunde förklara hela skillnaden på en timme, vill Bengtsson inte kommentera närmare. Marcel Carlstedt säger: – Jo, det finns partier längs med körvägen som är så smala. Men det är bara cirka en tiondel – i övrigt är det landsväg och villabebyggelse. Mattias Håkansson Fotnot: Eftersom tidningsbudet valt att framträda anonymt, har Transportarbetaren också utelämnat namn på lokala ombudsmän och företag. Avtalet kan sägas upp Allt oftare utnyttjar arbetsgivarna luckorna i tidningsbudsavtalet, menar Transport. Diskussioner pågår om att säga upp avtalet i förtid. Kollektivavtalet mellan TU och Transport tecknades i somras och gäller till hösten 2008. Den ansvarige ombudsmannen Marcel Carlstedt menar dock att avtalet i sin nuvarande form inte fungerar längre. De nu aktuella turerna kring VTD och vänstertrafiken är exempel på detta. Han talar om att säga upp hela tidningsdistributörsavtalet i förtid: – För arbetstagarna var det här ett bra avtal förr i tiden. Men med den nya tekniken kan man mäta på ett helt annat sätt, och det utnyttjar arbetsgivarna maximalt. De hittar varenda lucka de kan, och om man bara tänker fortsätta djävlas finns det ingen poäng med avtalet. Det blir bara lönesänkningar i praktiken. Trumf på hand Avtalet måste skrivas om till mer raka löner – i dag är det så tekniskt konstruerat att det ofta är omöjligt för det enskilda tidningsbudet att veta vad som är den rätta lönen, fortsätter han. Detta ger arbetsgivarna trumf på hand, och de utnyttjar också möjligheten till mätningar och de svaga stupstocksreglerna som ger arbetsgivaren sista ordet vid oenighet, enligt Carlstedt. – Det här handlar om en stolt yrkeskår som gör allt för att få ut tidningarna i alla väder. Som tack blir de spottade på och arbetsgivaren snor åt sig allt utrymme man kan. ”Sluta med mätningar” Vad kan då göras? – För tillfället vill jag uppmana alla att sluta med mätningar om det inte är på direkt begäran av medlemmen, säger Carlstedt. Enligt Transports förbundsordförande Per Winberg är det oroande om avtalet inte visar sig ge de löneökningar som var tänkta. – Vi har möjlighet att säga upp avtalet till september 2006, konstaterar han. Detta har diskuterats inom förbundsledningen och kan komma att beslutas under våren. Men först ska en kansliöverläggning genomföras med TU:s förhandlare. Mattias Håkansson
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
