|
|
|
|
|
Granskad avgift Byggnads omdebatterade granskningsavgift är en rätt smart idé. Genom avgiften får även oorganiserade arbetare vara med och betala för vinsterna som det fackliga arbetet genererar för alla löntagare. Som vanligt är verkligheten trassligare än vad media lyckas förmedla. Till att börja med har Byggnads inte bara en sorts granskningsavgift, utan olika för olika yrkesgrupper. Anläggnings- och VVS-jobbare har en avgift som arbetsgivarna betalar. Utan större knot. Den avgift som är ifrågasatt och som hamnade i EG-domstolen gäller vanliga byggare. Där dras 1,5 procent av bruttolönen för alla – såväl medlemmar i facket som ickemedlemmar. För alla avgifterna gäller i princip samma sak. Pengarna, omkring 350–400 kronor per person och månad, går till att kolla så att varje anställd fått rätt lön. ”400 spänn för att ta en titt på mitt lönebesked!” knorrade en av de fem arbetare som överklagade till EG-domstolen. I själva verket är det ett system där arbetsgivarna förbinder sig att skicka ett granskningsunderlag med arbetade timmar till Byggnads. Facket kollar sedan att uppgifterna stämmer med lönen, avtalet och eventuellt ackord. För sex, sju år sedan visade en sammanställning hos Byggettan i Stockholm att 300 företag missat att lägga på den senaste lönehöjningen. Enligt uppgift täcker granskningsavgiften också ett visst uppsökande arbete ute på företagen. Det är här som Byggnads fått löpa gatlopp. I intervjuer har lokalombudsmän erkänt att en del slantar gått till mera traditionellt fackligt arbete. Transport har i snart tio år genomfört en liknande granskning, fast i mindre skala. Avdelningarna och ett specialkommando med 5–10 projektanställda granskare har synat främst åkeriföretag för att kolla att chaufförerna verkligen får rätt lön. Det är ett mödosamt arbete i en bransch där avtalsbrott och lönefiffel är mycket utbrett. Förbundet kunde säkerligen ha sysselsatt 200 granskare, utan att lyckas städa helt rent. På frågan om granskningsavgifternas legitimitet hävdar Byggnads att systemet är en förklaring till att byggnadsarbetare i dag ligger 4 000 kronor högre i månadslön än andra LO-grupper i snitt. Det väcker förstås frågor om löneskillnaderna i LO-familjen och varför en chaufför är värd 60–70 kronor mindre i timlön är en mattläggare. På Byggnads är man hur som helst bekymrade. Avgifterna till fack, a-kassa och granskning innebär att majoriteten av byggnadsarbetarna nu betalar uppåt 1 000 kronor i sammanlagd nettoavgift. Det blir följden när den borgerliga regeringen slopat skattereduktionen och dessutom beskär avdragsrätten. 
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
