|
|
|
|
|
Securitas åker på vite Securitas Värde får betala 100 000 kronor i vite. Den värdetransportbil som blev rånad utanför Hölö visade sig innehålla mer pengar än Arbetsmiljöverkets månadsgamla restriktioner medger. Fredagen den 15 december skedde ännu en sprängning av en värdetransportbil. Vid fyratiden på morgonen prejades bilen och besköts med automatvapen på E4 utanför Hölö, söder om Södertälje. På flera möten med Securitas krävde Transport papperen på bordet kring vad som hänt. Företagets förklaringar ansågs inte godtagbara och inom Transport diskuterades att lägga ett nytt skyddsstopp. Securitas gick då med på sex krav, bland annat:
Efter skyddsstoppet i början av november förbjöd Arbetsmiljöverket värdetransporter över ett visst belopp, om inte villkor om dubbelbemanning och slutna system uppfylldes. Den rånade bilen var dubbelbemannad men pengarna förvarades inte på rätt sätt. – Företaget har erkänt att bilen vid Hölö innehöll för mycket, säger Kenth Pettersson, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Securitas har skyllt på misstag och felbedömningar vid omlastningen. För Arbetsmiljöverket spelar förklaringen ingen roll – verket går till länsrätten för att få vitet på 100 000 kronor utdömt. Enligt Ronny Fredriksson, Transports bevakningsombudsman, är det tveksamt om Securitas internt helt tagit till sig Arbetsmiljöverkets tidigare beslut. – Vi har konstaterat mycket brister i de interna rutinerna och okunskap om vad som faktiskt gäller. Arbetet inom de partsgemensamma värderåden har visserligen kommit i gång, men företaget tar inte de egna skyddsombuden på fullt allvar. I jakten på att komma ifatt efter det förra skyddsstoppet har man tenderat tänja arbetstider och personal till bristningsgränsen, menar Fredriksson. Efter skyddsstoppet har mycket hänt i diskussionen kring kontanthanteringen i Sverige.
Däremot har regeringen hittills varit ganska frånvarande i diskussionen, menar han. På en hearing i mitten av december efterlyste Transport mer samordning av olika myndigheters arbete. Mattias Håkansson Transportarbetaren har utan framgång sökt kommentar från ansvariga på Securitas Värde. Fortsatt oenigt om förarkort Biltrafikens Arbetsgivareförbund, BA, vägrar gå med på en uppgörelse om att åkerierna ska betala förarkorten till de nya digitala färdskrivarna. – BA påstår att arbetsgivarna rent juridiskt inte har någon skyldighet att stå för kostnaden. Vi anser att de självklart ska göra det, säger Transports åkeriombudsman Per-David Wennberg. Från och med 1 februari 2006 måste nyinköpta lastbilar och bussar utrustas med digitala färdskrivare. Till skrivaren krävs ett särskilt förarkort som är personligt och som kostar 650 kronor och gäller i fem år. Transport gick tidigt ut med att det är arbetsgivarnas sak att betala förarkorten för chaufförerna. Vid förhandlingsbordet har BA satt sig på tvären. Någon uppgörelse med Transport vill man inte teckna. Per-David Wennberg är upprörd: – OKQ8 har redan beslutat stå för korten. I Danmark gör arbetsgivarna samma sak. Kostnaden för förarkorten är satt så att den motsvarar dagens diagramblad, det vill säga en 50-öring per dag. Det är löjligt! Allt tal från arbetsgivarsidan om förarbrist och att de vill förbättra yrkesförarnas villkor och status faller platt nu. Danska transportfacket 3F har förhandlat fram en lösning där företagen betalar förarkorten, 525 danska kronor. Skulle chauffören säga upp sig inom sex månader kan åkeriet kräva pengarna tillbaka. Per-David Wennberg påpekar att även Transport kan tänka sig att diskutera någon form av avräkning, i de fall chaufförer byter åkeri kort efter att arbetsgivaren bekostat förarkortet. – Inga argument har bitit. Redan nu är missnöjet stort ute bland våra medlemmar. Någon form av protest krävs nog om BA ska vika sig. För juridiskt kan vi inte tvinga företagen att stå för korten. Parterna har enats om att fortsätta förhandlingarna den 9 januari. Vid informella kontakter har BA varit fortsatt avvisande. Peter Jeppson är vd på Transportgruppen, där BA ingår. På frågan om vem som bör betala förarkorten säger han: – För våra medlemsföretag har vi beskrivit hur regelverket ser ut. Och vi är nog överens med Transport om att det juridiskt inte finns något som säger att företagen är skyldiga att stå för kostnaden. – En del företag betalar, andra inte. Jag har ingen personlig uppfattning om vad som är rätt, båda förhållningssätten är respektabla. BA kommer varken att rekommendera det ena eller andra. Man kan tycka att 650 kronor är en marginell kostnad för ett företag som ändå investerar kanske 1,5–2 miljoner kronor i ett nytt fordonsekipage. Jeppson säger: – Kostnadens storlek är inte relevant. Det här är en principiell fråga. Kortet är personligt och chauffören är skyldig att se till att ha de behörigheter som krävs för att kunna utföra arbetet. Transports inställning är att åkeriföretagen ska betala förarkorten för anställda chaufförer. Vid nyanställningar skulle det i praktiken bli omöjligt att hindra att arbetsgivare ställer krav på att den arbetssökanden redan har ett förarkort. En intressant fråga är vad som händer om en åkare skaffar en ny bil, utrustad med digital färdskrivare, och den tilltänkte anställde föraren vägrar lösa ut sitt kort. Formellt sett kan arbetsgivaren eventuellt säga upp chauffören på grund av arbetsbrist – med motiveringen att denne inte kan utföra något arbete. Å andra sidan har arbetsgivarna långgående skyldigheter att vidta åtgärder – i form av exempelvis utbildning, rehabilitering och omplacering – innan en anställd får sägas upp. Frågan är om inte Arbetsdomstolen skulle finna att 650 kronor är en högst rimlig kostnad för arbetsgivaren – om utlägget innebär att föraren kan jobba kvar. Jan Lindkvist Transport vill förlänga övergångsregler Det är för tidigt att släppa på övergångsreglerna för vägcabotage, tillfällig inrikestrafik, för EU:s nya medlemsländer. Reglerna är för luddiga och kontrollerna obefintliga. Det anser Transport som i en skrivelse till näringsdepartementet uppmanar till förlängning av reglerna. I samband med EU:s utvidgning 2004 infördes övergångsregler för cabotage. Varken de gamla eller de nya medlemsländerna ville utsätta den inhemska åkerimarknaden för konkurrens. Skillnaderna i bland annat sociala villkor ansågs för stora. Regeln innebär ett tvåårigt förbud för åkerier från Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien att köra tillfällig inrikestrafik i de gamla EU-länderna. För Polen och Ungern gäller tre år. Regeln är ömsesidig; åkare från EU:s tidigare länder får inte köra cabotage i de aktuella länderna under övergångsperioden. I maj 2006 har det gått två år. Då ska det alltså vara fritt fram för åkare från fem av de nya medlemsländerna att köra cabotage. För tidigt, tycker Transport. – Hela begreppet är så oklart att det i praktiken lett till fri inrikestrafik, även för länder utanför EU. Situationen är kaotisk, säger förste vice ordförande Clas Linder. I ett brev till infrastrukturminister Ulrica Messing och statssekreterare Jonas Bjelfvenstam på näringsdepartementet kräver Transport fortsatta övergångsregler. I ett första steg är det rimligt att samma tidsgräns, tre år, gäller för alla länderna, säger Linder. De oklara reglerna gör att det inte går att ställa någon till svars för brott. Det förslag till en svensk definition som Vägverket presenterade i oktober duger gott enligt Clas Linder. – Vi har inget emot utländska företag, men ska de köra i Sverige får de etablera sig här. Annars sker inte konkurrensen på lika villkor. Övergångsreglerna kan förlängas i högst två år och beslutet tas av medlemsländerna. Sverige kan alltså bestämma vad som ska gälla här. Enligt statssekreterare Jonas Bjelfvenstam kommer frågan tas upp under våren, än är det för tidigt att säga något om vad regeringen kommer fram till. – Meningen med reglerna är ju att det ska bli en harmonisering till övriga Europa. Men vi funderar på det Transport har sagt och tar dessutom kontakt med andra europeiska länder. Minna Mäki Fotnot: Även Sveriges Åkeriföretag kräver förlängda övergångsregler i en skrivelse till regeringen. Nytt medlemsrekord – igen Några dagar innan jul hade Transport det högsta antalet medlemmar någonsin, 74 004 personer. Det betyder att förbundet går emot den allmänna trenden inom LO. Av de 16 medlemsförbunden har 11 tappat medlemmar. Handels, Transport, Fastighets, Hotell och Restaurang samt Musikerförbundet är de LO-förbund som ökar sina medlemsantal. Transports förra rekord är från oktober 2005. Då hade förbundet 73 500 medlemmar. Minna Mäki Transports ordförande trotsar FN-blockad Per Winberg har tillsammans med 49 andra personer i protest skänkt tusen kronor var till Ahmed Yusuf. Därmed bryter de mot de sanktioner som USA och FN har lagt mot Yusuf och hans tillgångar. Två månader efter terrorattacken mot USA 2001, förklarade George W Bush att al-Barakaat, ett internationellt finansiellt nätverk, stöttat terroristerna. Utan bevis begärde USA att FN skulle utfärda ett dekret som fryser nätverkets tillgångar och försätter samtliga medarbetare i organisationen i ekonomisk blockad. FN, EU och Sverige accepterade detta. Den svenska medborgaren Ahmed Yusuf är en av dem som är drabbad. På grund av beslutet får Yusuf inte avlönas, inte bedriva affärsverksamhet och hans bankkonton är frysta. Under fyra år har han befunnit sig i detta ekonomiska undantagstillstånd utan att få höra vad han är anklagad för eller ställas inför rätta. Per Winberg trotsade denna blockad tillsammans med två andra fackförbundsordföranden, olika författare, före detta ministrar och tidigare åklagaren i Haagtribunalen, Erik Östberg. 50 personer begick gemensamt den olagliga handlingen att skänka Yusuf tusen kronor vardera. – Jag anser att det är fullständigt horribelt att Yusufs tillgångar kan frysas under så här lång tid i en rättstat som Sverige. Och det utan rättslig prövning. Det är beklämmande att USA kan bestämma över Sverige på detta vis, säger Per Winberg. – Det är sorgligt att enskilda människor ska behöva agera. Det borde vara en angelägenhet för den svenska regeringen, säger han. Björn Wiberg Snart sanningens minut för EU:s hamndirektiv I januari slutdebatteras hamndirektivet i EU-parlamentet. Det europeiska transportfacket planerar protester. Transportfacket ETF intensifierar nu arbetet för ett slutligt nej till hamndirektivet, inför slutdebatten och omröstningen i EU-parlamentet den 17-18 januari. Över 20 000 namnunderskrifter har lämnats in och en demonstration planeras i Bryssel till den 16:e, dit även Transport kommer anordna en bussresa. EU-kommissionen har deklarerat att man tänker försöka driva igenom sitt kontroversiella direktivsförslag. I förra numret av Transportarbetaren skrev vi att EU-parlamentets transportutskott röstat nej till både EU-kommissionens grundförslag och till rapportören Jarzembowskis ändringar. Så var det inte. Efter en mycket förvirrande omröstningsprocedur i utskottet, där inte ens en del ledamöter själva begrep hur det gått till, föll ändringarna. Men kommissionens förslag fick ett ja, med mycket liten marginal. Och det är detta som nu ligger kvar för behandling. Hamnbranschens organisation ESPO, som tidigare välkomnat Jarzembowskis ändringspaket, menar nu att det är lika bra att hela direktivet stoppas. Mattias Håkansson Förarna på Dalabuss får nytt jobb i Swebus Swebus tar över alla busschaufförer i Dalabuss, Connex och Busslink i Dalarna. Därmed är oklarheten om anställningarna i samband med att Swebus vann upphandlingen i länet löst. – Det här var en bra julklapp, säger en nöjd Sten Eriksson, facklig förtroendeman för Transport på Dalabuss. Han tror att Swebus beslut att ta över den befintliga verksamheten är ett resultat av de anställdas reaktioner och de skrivningar som klubben gjort. Det råder ju chaufförsbrist i länet. Nu kan alla förare som vill skriva på ett anställningserbjudande i Swebus. Därmed är jobben tryggade under hela upphandlingsperioden, som i första skedet är sju år. Skyddet omfattar däremot inte tjänstemännen. I den gruppen finns eventuellt en viss övertalighet, förklarar Sten Eriksson. Han vet ännu inte om förarna får behålla den bonus som Dalabuss och Dalatrafik kommit överens om. – Vi får ta en förhandling om det senare. Men från och med den 1 juli går vi in på bussbranschavtalet och blir anställda i Swebus, säger Sten Eriksson. Björn Wiberg Stuveriarbetarna vann i Kapellskär Det blir inga större schemaändringar i Kapellskär. Hamnledningen backar från sitt förslag om nya arbetstider. I Transportarbetaren nr 12/05 berättade stuveriarbetarna om de omfattande förändringar som den nya ledningen i hamnen ville genomföra. Deras förslag om ett nytt arbetsschema skulle slå sönder de anställdas sociala liv totalt, berättade flera av stuveriarbetarna. Nuvarande arbetstider med en veckas arbete följt av en veckas ledighet skulle ersättas med delade pass och få lediga helger. Efter flera uppslitande lokala förhandlingar slänger bolaget nu sitt förslag i papperskorgen. – Hamnledningen tvärvände. Det blir nu bara finjusteringar i arbetsschemat, säger en nöjd Magnus Nilsson, representant för Transport i hamnen. Björn Wiberg Toppbetyg för färdtjänsten Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) har frågat drygt 16 000 färdtjänst- och sjukresenärer i Sverige hur nöjda de är med servicen. Frågorna i ”Barometern för anropsstyrd trafik” gällde både beställning och resa. Resultatet är mycket bra. Undersökningen visar att över 90 procent av resenärerna kommer fram i utsatt tid. Av de tillfrågade var 93 procent nöjda eller mycket nöjda med den senast genomförda resan och beställningen. När det gäller färdtjänstbeställningens service var kunderna framför allt tillfreds med bemötandet och möjligheterna att framföra önskemål om resan. Angående själva resan fick saker som möjligheter att få hjälp in eller ut ur fordonet, med bagage eller bilbälte höga betyg. Många (87 procent) tyckte också att föraren körde mjukt och smidigt. Läs alla frågor och svar på www.sltf.se under press & debatt. Minna Mäki Nytt år – ny lön Dags för ny lön? Den 1 januari träder tidigare överenskomna förändringar i kraft för några av Transports avtal. Här är förändringarna: Miljöarbetareavtalet:
Bussavtalet (beställningstrafik):
Bärgningsavtalet:
Utlandsavtalet:
Transportavtalet:
– Se till att bevaka din rätt, uppmanar Tommy Wreeth, en av två ansvariga ombudsmän. Rekommendationen är att se till att tiden bokförs i en tidbank, och att ta ut den samlat som hel- eller halvdag. Taxitelefonistavtalet:
I övriga avtal sker inga ändringar vid årsskiftet utan oftast till den 1 april eller 1 maj. En lagändring träder i kraft inom taxi: bötesbeloppen höjs för den som inte ser till att barn i taxibilen är bältade. Mattias Håkansson Fällande domar i svarttaxihärva Nio av elva åtalade har hittills fällts i Västerås tingsrätt för svarttaxikörningar med privatbil. De flesta har dömts till samhällstjänst. Två domar återstår. Åtalen väcktes i somras och rättegångarna har pågått sedan oktober. I samtliga nio hittills avklarade fall har förarna fällts för bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll och olaga yrkesmässig trafik. En av dem har även fällts för bedrägeri gentemot socialförvaltningen. För de flesta blir straffet villkorlig dom med mellan 40 och 80 timmars samhällstjänst, men i ett fall utdöms två månaders fängelse då mannen är tidigare straffad. Strax före jul genomfördes de sista rättegångarna och dessa domar väntas kring årsskiftet. Det är ovanligt med fällande domar, då praxis hittills varit att det krävts minst tre bevisade tillfällen där betalning tagits emot. I Västerås valde polis och åklagare en annan metod, som väckt intresse runt om i landet. Efter omfattande spaningsverksamhet med bland annat videokamera, för att visa hur ofta privatbilarna dök upp vid samma adresser, skulle det bli uppenbart att det inte kunde handla om något annat än svarttaxiverksamhet. Mattias Håkansson Transport kräver dubbelbemanning på utsatt Shellmack På en Shellmack i Gävle har flera hotfulla incidenter inträffat. Lokalavdelningens regionala skyddsombud (RSO), Niclas Sandström, anmälde några av höstens händelser till arbetsmiljöverket. Nu gäller dubbelbemanning under nattskiftet på obestämd tid. Tidigare i höstas skedde två tillbud i och utanför Shellmacken på Norrtull i Gävle. Det ena var ett slagsmål inne på macken. Handgemänget gick så vilt till att en av bråkmakarna ramlade ner bakom kassadisken. Där fortsatte slagsmålet, och den anställde fick hoppa undan. Den andra händelsen rör ett knivöverfall utanför macken. Arbetsmiljöverket satte stopp för ensamarbete mellan klockan 23 och 05. Det finns en nattlucka på macken, men efter en ombyggnad har kassan flyttats så att luckan inte kan användas, därför gäller dubbelbemanning sedan drygt en månad tillbaka. Incidenterna har fortsatt. I början av december uppstod ett slagsmål med järnrör som tillhygge. En av de anställda har varit med om flera av händelserna. Han arbetade när slagsmålet som senare utlöste kravet på dubbelbemanning inträffade. Redan natten därpå arbetade han ensam igen. ”Då var jag lite observant” säger han. Han är nöjd med dubbelbemanning som lösning på problemet. – Det är bättre. Känns både lugnare och tryggare när man är två. ”Rövarställe” Niclas Sandström, Gävleavdelningens RSO, kallar macken ”ett riktigt rövarställe”. Den ligger ganska centralt och många på väg hem från krogen ramlar in här på nätterna. Han såg helst att mackarna höll stängt nattetid. – Det är ju inte så att de måste ha öppet, det finns ingen samhällsnytta i det. Men om det ska vara nattöppet måste det vara tryggt för de anställda. Gerhard Wendt, RSO i Malmöavdelningen, säger att hot mot personalen på bensinstationerna är vanligt. Men det är svårt att få något riktigt underlag, eftersom många slarvar med att skriva tillbudsrapport. Wendt säger att om man frågar personalen blir svaret ofta att det inte förekommer hot. Men när man specificerar frågan märker man att det är vanligt. Så vanligt att det inte är något att orda om. – En anställd jag talade med sa om en situation att ”han la bara kniven på disken”, och tyckte därför inte att det var ett riktigt hot. Om vi som utomstående hade sett det hade vi nog blivit ganska förskräckta. Macken i Gävle har sedan tidigare krav från arbetsmiljöinspektionens sida om ombyggnader. Det gäller portar, tittögon och duschar. Stationens chef, Pär Fredberg, säger att två av tre anmärkningar är åtgärdade, den sista är snart klar. Just nu håller man på att utreda på vilket sätt man ska bygga om för att kunna öppna nattluckan. Dubbelbemanning blir det så länge som det krävs. Ett dyrt alternativ, men Pär Fredberg vet inte riktigt hur mycket mer det kostar. – Det känns fel att räkna, säkerheten kan inte mätas i pengar. Det kostar ju också om något händer. Minna Mäki
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
![Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2010[</font>]](/icons/expand.gif){kind=icon}
