|
Arbetstidsförkortning i nya Transportavtalet Transport har tecknat ett nytt treårigt avtal för chaufförer och terminalarbetare. Totalt höjs månadslönerna med 1 570 kronor. – Avtalet är en bedrift. Vi fick äntligen igenom en arbetstidsförkortning för dem som jobbar oregelbundna tider, säger Transports förbundsordförande Per Winberg. Förhandlingarna om ett nytt Transportavtal gick trögt. Förbundet tvingades varsla om konfliktåtgärder innan parterna – Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund, BA – till slut sade ja till medlarnas slutbud. Avtalet, som tecknades den 10 februari, gäller retroaktivt från 1 januari 2005 till 29 februari 2008 – alltså 38 månader. Resultat blir att:
Ob, övertid och andra ersättningar höjs i tre steg – först med 2,4 procent, därefter 2,5 procent och sist 2,4 procent. Lägsta semesterlön justeras och ska vara 977 kronor per dag 2005, 1 001 kronor 2006 och 1 025 kronor 2007. Nivåerna viktiga Lönehöjningarna är en rejäl förbättring mot de omkring 440 kronor som arbetsgivarna inledningsvis bjöd, menar Transportbasen Per Winberg: – Nivåerna är förstås viktiga. Arbetsgivarna pratar procent, vi pratar kronor och med det här avtalet har vi nått en bra följsamhet mot de avtal som slutits inom industrin. Per Winberg lyfter också fram arbetstidsförkortningen, som var ett av förbundets högst prioriterade krav vid förhandlingsbordet. Transport begärde en modell där varje arbetad nattimme ger ”tidsåterbäring”. BA sprattlade länge emot, men gick till slut med på en uppgörelse. Från den 1 januari 2006 ger varje arbetad timme mellan klockan 22 och 06 0,3 minuter tillbaka som ledig tid. Den som jobbar ständig natt får därmed en arbetstidsförkortning på ungefär en dag per år. Hur tiden ska tas ut är inte reglerat, utan får göras upp mellan arbetsgivare och arbetstagare. ”Historiskt genombrott” En dag per år är inte särskilt mycket, men Per Winberg är ändå nöjd: – Det här är faktiskt ett historiskt genombrott. Vi har kämpat väldigt länge för att få till stånd en arbetstidsförkortning. Nu kan vi gå vidare i kommande avtalsrörelser. Arbetstiderna på åkerierna var en annan stridsfråga. Arbetsgivarna gick ut hårt med att man ville ha en friare schemaläggning där arbetstiden kunde utjämnas på längre perioder – för att undvika övertidsersättning vid arbetstoppar. Följden skulle ha blivit att många chaufförer hade gått miste om stora belopp. I slutbudet gick medlarna på Transports linje. Det blir inget omtvistat ”3.7c”, utan en ny regel som säger att avsteg kan göras från de vanliga arbetstidsbestämmelserna. Men i så fall krävs överenskommelse mellan det enskilda företaget och Transports lokalavdelning. Förbundets åkeriombudsman Per-David Wennberg ser stora fördelar. Seriösa företag kan göra upp med sina anställda om lösningar som passar åkeriet, och självfallet betala extra för den olägenhet som uppstår för chaufförerna. – Det borde kunna bidra till att få igång bra facklig aktivitet på åkerierna, inflikar Wennberg. Avtalet innehåller en rad andra förändringar. Bland annat slopas kravet på de särskilda Arbetstidsböcker som funnits i många år. Åkeriet kan välja andra system för arbetstidsredovisning, förutsatt att arbetstidens början och slut framgår. Liksom raster och den faktiskt arbetade tiden. Ändrade spelregler Förhandlingsordningen – alltså själva spelreglerna mellan Transport och BA – ändras också. Tidigare var det så att Transport alltid kallade BA till förhandlingsbordet, om det var bekymmer på ett företag. Nu blir det i stället företaget som kallas och arbetsgivaren får välja att kontakta BA. Parterna enades om att tillsätta fyra olika arbetsgrupper som ska utreda förutsättningarna för trafik i Norden, lönebestämmelserna i terminalavtalet, ersättningen vid egen utbildning och en del frågetecken kring den kompetensutveckling som infördes i förra avtalsrörelsen. Ombudsman Per-David Wennberg är lättad över att förbundet fick ett nytt kollektivavtal, utan att konfliktvapnet utlöstes: – Förhandlingsdelegationen ska ha en eloge. Ombuden gjorde ett jättejobb. Avdelningarna också, med sina konfliktförberedelser. Jan Lindkvist ”Bra att något görs åt 40-timmarsveckan” Innehållet i den treåriga avtalsuppgörelsen har ännu inte nått ut till alla medlemmar. Men när huvuddragen redovisas blir reaktionerna mest positiva. Mattias Löf är distributions-chaufför på Schenker i Lunda i Stockholm. – Lönepåslaget låter ganska bra, om man jämför med vad andra grupper fått. Arbetstidsförkortningen är nog bra också, även om jag inte jobbar natt själv. Avtalet är långt. Jag ser både för- och nackdelar med det. Man vet i alla vad man får, det ger viss trygghet. Chaufförskollegan Björn Löfgren säger: – Löneökningen är rätt okej. Arbetstidsförkortningen är egentligen viktigare. Jag jobbar några timmar natt. Även om det inte ger så mycket ledighet i slutänden är det i alla fall viktigt att börja göra något åt 40-timmarsveckan. Frank Byhlin, är terminalarbetare på Schenker i Västerås och ingick i Transports förhandlingsdelegation. Han säger: – Jag är nöjd! Vi slapp konflikt. Pengarna är förstås viktiga, men arbetstidsförkortningen betyder allra mest, särskilt för oss terminalare. – Det låter kanske inte så mycket med 0,3 minuter per timme, fast det blir trots allt en dag om året för dem som jobbar ständig natt. Det är en början. Nu tar vi lite till nästa gång. Laval ljög – betalade ut slavlöner i Vaxholm Det lettiska byggföretaget Laval un Partneri ljög om vilka löner arbetarna fick vid skolbygget i Vaxholm. Tidningen Byggnadsarbetaren avslöjar att de lettiska arbetarnas verkliga löner var 4 000 kronor i månaden. Lavals byggprojekt i Vaxholm är avslutat. Byggnads blockad mot det lettiska företaget med stöd av Elektrikerna och Transport har varit verkningsfull. Bolaget har nu valt att dra sig ur uppdraget och åka hem i stället för att skriva under ett svenskt kollektivavtal. I kölvattnet av de rättsliga turerna har Byggnadsarbetaren fått ta del av handlingar som visar att de lettiska byggnadsarbetarna enbart fick 4 000 kronor i månaden när de jobbade i Sverige. De tvingades skriva under papper på att de skulle tjäna 13 700 kronor plus mat, husrum och fria resor. Men pappret var bara en bluff för att lura de svenska facken och myndigheterna. En av arbetarna som Byggnadsarbetaren träffat visar upp handlingar som styrker att han enbart kvitterat ut en lön motsvarande 8 000 svenska kronor för två månaders jobb. Och det före skatt. De juridiska turerna runt blockaden fortsätter dock. Politiska krafter har uppenbarligen valt att köra Vaxholmskonflikten som ett prejudicerande fall för utländsk arbetskraft i Sverige. Bakgrunden till konflikten är att lettiska Laval vägrade skriva under ett kollektivavtal med Byggnads. Företaget stämde då Byggnads och Elektrikerna, som vidtagit sympatiåtgärder, till AD. Laval hävdade att blockaden var olaglig eftersom företaget redan hade ett lettiskt kollektivavtal. I ett interimistiskt utlåtande i december avslog Arbetsdomstolen Lavals begäran att omedelbart stoppa stridsåtgärderna. Den 11 mars startar huvudförhandlingarna i AD. Innan dess kommer Lavals överklagan till Högsta Domstolen också att behandlas. Syftet med att blanda in HD är ett försök från de juridiska ombuden att få ett domstolsutslag som ska tvinga AD att skicka frågan om blockadens giltighet till EU-domstolen. Björn Wiberg Här är Transports nya studiehandledare ![]() Studieavdelningen har utbildat åtta nya handledare för AL1-kurserna, de allmänfackliga ledarutbildningarna. De åtta nya handledarna är Herbert Thor från avdelning 11, Mikael Lindberg, avdelning 38, Charlotte Wendel Lendin, 4, Rosa Shen, 10, Björn Sohl, 88, och Ingela Alm, 13. Med på bilden finns också Annika Persson och Göran Johansson på Transports förbundskontor med. Annika är nummer två från vänster och Göran nummer tre från höger. Taxiblockad hävd Taxi Fjäriln i Helsingborg har nu kollektivavtal och Transports blockad mot företaget har därigenom upphört. Adil Al-Shatrawi, ägaren till Taxi Fjäriln i Helsingborg, anslöt sig den 7 februari till arbetsgivar-organisationen BA, Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Därmed omfattas taxiåkeriet av det kollektivavtal som BA och Transport har skrivit under och grunden för blockaden är hävd. Transports Helsingborgsavdelning startade stridsåtgärden mot Taxi Fjäriln den 15 november 2004 efter flera försök att få åkaren att skriva under ett kollektivavtal. – Tvisten är nu löst och det är skönt att vi rodde det här i hamn, säger Donald Bertilsson, handläggare för taxifrågor på Transport i Helsingborg. Han ser blockaden som startskottet till att få bättre ordning i taxibranschen i hela landet. – Åkaren kände av blockaden och började få ekonomiska problem. Allmänheten hörsammade vår vädjan att inte anlita Taxi Fjäriln, säger han. Dekalerna som Transport delar ut till taxiåkarna i staden med texten ”Vi har kollektivavtal Taxi” bidrog också till att skynda på lösningen av tvisten. – Efterfrågan på dekalerna bara ökar så vi kommer att fortsätta sprida dem, säger Donald Bertilsson. Björn Wiberg Åkeribranschen gav politikerna en lektion Höjda vägtrafikskatter ger varken mer miljövinster eller gynnar järnvägen. De enda som vinner är låglönekonkurrenterna. Det var budskapet när Transport, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, BA, och Sveriges Åkeriföretag uppvaktade riksdagens trafikutskott. Seminariet genomfördes mitt under medlingen kring transport-avtalet; trots detta lyckades BA och Transport hålla en enad front utåt. Huvudfokus låg på Vägtrafikskatteutredningens förslag om höjd dieselskatt och/eller införande av kilometeravgifter. Transportforskaren Leif Enarsson menade att den ökande internationaliseringen och det allt snabbare flödet snarare gör att beroendet av lastbilar kommer att öka än mer. Transportslagen konkurrerar inte om samma gods, och järnvägen har sämst förutsättningar att möta behovet av fler internationella transporter, eftersom den är organiserad på nationell nivå, såväl tekniskt som organisatoriskt. – Järnvägens framtid ligger i ett europeiskt järnvägssystem. Men vägen dit är lång, slog Enarsson fast. Om de svenska åkeriernas kostnader höjs, så kommer det varken statskassan eller miljön till del – det skyndar bara på låglönekarusellen och gynnar öststatsåkarna, var BA, Åkeriförbundet och Transport överens om. BA:s Peter Jeppsson gick så långt som till att efterlysa ett särskilt krispaket för åkerinäringen, med löneläget som argument. – Det kan finnas skäl att särbehandla svensk åkerinäring i det avseendet, och kolla på en lösning liknande sjöfartens. Två av de tyngsta politikerna i utskottet; Claes-Göran Brandin (s) och Jan-Ewert Rådhström (m), deklarerade att de hade tagit till sig av branschens varningar. – I stort är jag och Brandin överens om att Vägtrafikskatteutredningen är en ren pappersprodukt, sade Rådhström. Mattias Håkansson Nya förhandlingsdagar Transport har kommit överens med arbetsgivarna om nya förhandlingsdatum inom följande avtalsområden:
De sprang i från syravågen De hörde på radion: ”den rämnar”. Sedan sprang de, i beckmörkret, medan svavelsyran och gasmolnet kom emot dem bakifrån. Veckan när olyckan hände var extrem, med syrabåtar dygnet runt, berättar Bengt Pihlqvist , Transports sektionsordförande i Helsingborgs hamn. Han och hamnarbetarkollegorna Lars Tjörnestig och Torsten Fransson kom till kajen vid kemiföretaget Kemira vid 21.30-tiden på fredagskvällen för att lossa aluminiumklorid ur en båt. Normalt är det en ganska snabb procedur, men den här gången blev man inte klar förrän vid tretiden på natten på grund av pumpproblem. Läckage Båten flyttades för att kopplas till en annan slang, men: ”Avvakta med att lossa, vi har läckage” kom det plötsligt på radion. Kemiras fyra cisterner står knappt 100 meter från kajen. De tre hamnarbetarna och syraförmannen Reine Samuelsson gick ditåt, och såg hur vattnet steg innanför de invallningar som byggts för att fånga upp smärre läckage. De gick tillbaka till en manskapsbod vid kajen, för att invänta att läckaget skulle tätas. Efter en kort stund hördes något som liknade åskmuller. Förmannen kom in i boden: ”Spring av bara helvete!” – Vi hörde på radion: ”den rämnar”, berättar Lars. Männen sprang åt det enda håll som gick: mot havet. Strömmen var utslagen på hela området, så det var beckmörkt. Men de kunde se hur svavelsyran hade bildat ett stort gasmoln i kontakt med vattnet. Efter några hundra meter tog kajen slut och männen kom inte längre. De försökte desperat att hitta någon livflotte som gick att använda. Torsten säger: – Syran rann mot oss, så vi var instängda som råttor i bur. Man såg inte syran, utan bara röken, som pendlade fram och tillbaka. Som tur var hade förmannen lyckats få med sig såväl radio som mobiltelefon och vid andra försöket lyckades männen kontakta lotsbåtarna. – Det var långa minuter innan vi fick syn på lanternorna. Under tiden kom gasmolnet emot oss, så vi undrade vem som skulle hinna först, säger Torsten. Kaos på sjukhuset Lotsbåten ”vann” och de fyra männen fördes till en annan del av hamnen och därifrån i ambulans till lasarettet, där det rådde kaos på grund av katastroflarmet. Veckan efter olyckan har ägnats åt samtal och eftervård, och de tre hamnarbetarna framhåller att arbetsgivaren skött det hela mycket bra. De har inte arbetat i ordinarie tjänst utan gått lite vid sidan av. De har fått lära sig en del om posttraumatiskt stressyndrom och den överkänslighet som följer av att tvingas skärpa sinnena till det yttersta. Både Torsten och Lars behöver än så länge piller för att somna, men kan ändå vakna upp mitt i natten och inte kunna somna om. Och någon kanske ”får spelet” om två veckor, resonerar de. Viss irritation finns över hur tidningar och tv glömt bort de människor som faktiskt var inblandade. – ”Sju stycken till sjukhus, ingen allvarligt skadad”, det är ungefär allt, säger Lars. De uttrycker också sin beundran för de processoperatörer på Kemira som tvingades vara kvar hela natten, för att steg för steg stänga ned fabriken. Det cementrör som sprang läck pumpar kylvatten till Kemira med cirka 1 000 liter i sekunden. Utan kylning hade anläggningen kunnat flyga i luften. Mattias Håkansson Sölve Nilsson mister tillståndet Länsstyrelsen återkallar trafiktillståndet för Kurt Nilsson Åkeri AB i Halmstad och för samtliga åkerier som Sölve Nilsson äger. Orsaken är skattebrott, svarta löner och bokföringsfiffel. Transportarbetaren har under 2003 publicerat ett flertal artiklar om Sölve Nilsson och hans bolag Kurt Nilsson Åkeri AB, S Nilsson Förvaltning AB och ARB Personal AB. Då handlade det framför allt om att Sölve Nilsson anlitade polska chaufförer för utrikes- och inrikestrafik. Det senare var då otillåtet. När EU införde de så kallade förarlicenserna lyckades han få ett flertal licenser godkända av länsstyrelsen. Länsstyrelsen trodde på Sölve Nilssons uppgifter om att han betalade 19 000 kronor i månaden till sina polska chaufförer. Ett krav för att få förarlicenserna. När ekobrottspolisen gjorde husrannsakan hos åkaren i juni 2003 avslöjades hans affärsidé. Chaufförerna fick 6 000 kronor i månaden men skrev under på att de fått 19 000 kronor. Mellanskillnaden stoppade han i egen ficka eller betalade svarta löner till svenska chaufförer. Verksamheten kunde dock fortgå eftersom Sölve Nilsson inte var dömd ännu för brotten. Den 20 januari 2005 återkallar länsstyrelsen i Halland alla tillstånd för Sölve Nilsson och hans bolag på fem år. De konstaterar att det förekommit allvarliga missförhållanden och att förutsättning för honom att få bedriva yrkesmässig trafik inte längre finns. 100 000 kronor per månad har åkaren stoppat undan. 15 000 kronor av dem har gått till svarta löner, resten har Nilsson behållit själv, enligt egen uppgift. Dessutom konstaterar länsstyrelsen att Sölve Nilsson förekommer under elva avsnitt i Rikspolisstyrelsens belastningsregister vid beslutsdatumet. Myndigheten kommer inte heller att pröva en begäran från åkaren om att få sätta in en ny trafikansvarig i bolaget. Björn Wiberg
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||