Hit köar yrkesförarna

NR 6 Juni 2008

2010

NR 1 Jan
NR 2 Feb
NR 3 Mar
NR 4 Apr
NR 5 Maj
NR 6 Jun
NR 7 Jul
NR 9 Sep

2009
2008
2007

Ansvarig utgivare

Jan Lindkvist

Webmaster

Christina Ahlund Sätterberg

Redaktörer

Pär Karlsson

Justina Öster

Postadress:

Box 714
101 33 Sthlm

Tel: 010-480 33 00

Fax: 08-723 00 76

Ring d.a.media.

Tel: 08-786 03 34

Förbundet

A-kassan

Medlemsportal

Hit köar yrkesförarna
Jennie och Jenny sökte sig till Green Cargo när de skulle börja sin yrkesbana i åkeribranschen – och fick jobb direkt. Torbjörn och Fredrik slutade på åkeriet men kom tillbaka.
– Det är tryggt och ordning och reda på Green Cargo. Och vi får lönen när vi ska, säger Fredrik Strömberg.

Jennie Wickström

Jennie Wickström är själv överraskad över hur bra hon trivs på Green Cargo: "Jag har så mycket energi. Det här jobbet passar mig exceptionellt bra.

Foto: Björn Wiberg"

Transportarbetaren är ofta fokuserad på problem och fusk inom åkeribranschen, men när Green Cargo kontaktar tidningen med en helt annan vinkel blir vi nyfikna. Anna Bergkvist, administrativ chef på Green Cargos division Road, berättar att ett tiotal chaufförer söker upp åkeriet varje vecka och visar intresse för att börja jobba där.
– Vi behöver inte annonsera i tidningar. De hör av sig till oss ändå, säger hon stolt.
Åkeridelen behöver 15–20 nya lastbilschaufförer varje år, förklarar hon. Men antalet nyanställningar kommer förmodligen att öka i och med åldersstrukturen inom yrkeskåren.

Det är genom hemsidan, mässor och Arbetsförmedlingen som chaufförerna i landet får reda på att de kan söka jobb hos Green Cargo.
Transports lokalfunktionärer, som brukar vaska fram problem på de flesta åkerier, har inga anmärkningar på Green Cargo.
– Åkeriet sköter sig på det stora hela. Vi har haft en del smågrejer att diskutera, men så är det på alla företag, säger Hans Olofsson, regionalt förhandlingsombud i Göteborg.
Tommy Wreeth är en av förbundets tre centrala ombudsmän för Transportavtalet. Han är också positiv. Wreeth berättar att Green Cargo var först med att sätta in alkolås i alla sina bilar och företaget står dessutom för kostnaden för de nya förarkorten. Det är krav som Transport försöker få gehör för hos alla åkerier utan att ha lyckats.

Vad lockar då yrkesförarna till Green Cargo? Transportarbetaren har träffat fyra av dem som nyligen sökt och fått jobb på bolagets Roaddivision.
Jennie Wickström har flyt. Hon fick C-kortet i november förra året och samtidigt jobb på Green Cargo. Två veckor senare hade hon också bärgat hem släpbehörigheten. Nu stormtrivs hon och är fylld av energi för att behålla och utveckla sina yrkeskunskaper. Jennie är 21 år men tycker ändå inte att det var svårt att välja att bli yrkesförare.
– Det var brorsan som förde in mig på chaufförsspåret, säger hon.
Jennie hängde med i hans lastbil hemma i Falkenberg så ofta hon kunde och fick. Hon tände på yrket och tog ett privat lån efter skolan på 40 000 kronor för att kunna utbilda sig till lastbilschaufför.
Men att det blev just Green Cargo var mest en slump.
– Jag visste inte mycket om företaget men såg en annons på nätet och sökte.
Jennie fick jobbet och flyttade till Göteborg. I dag kör hon distribution av tobak på dagtid i stadens närområde och tycker att allt fungerar bra.
– Jobbet passar mig.

De fem chaufförer som kör tobak är en självständig grupp och löser alla frågor internt. Sammanhållningen är stark och hon säger att hon ”älskar” sina arbetskamrater. De lastar tillsammans på morgonen, äter lunch ihop och träffas också när de avslutar dagen.
Jennie tycker att det är bra att företaget låter dem sköta sig själva. De lägger upp sina rutter efter egna huvuden och har ingen trafikledare som jagar dem.
– Jag behöver inte stressa utan hinner stanna och prata med kunder. Det enda negativa är att arbetet är tungt.
Hon har ett 40-tal stopp på rutten och lyfter förmodligen flera ton om dagen.
– Det känns redan i ryggen, säger Jennie.
Men samtidigt vill hon inte byta med dem som kör till och från hamnen. De har långa väntetider och det passar inte henne.
– Jag gillar att arbeta och när det är mycket spring. Jag är för otålig för att bara sitta och vänta.

Nu hoppas hon få användning för sitt E-kort också och har erbjudit sig att köra extra med släp för att få lite träning. Ännu har inte företaget nappat, vilket hon tycker är tråkigt. Men hon säger att hon inte tänker släppa frågan.
– Det är i alla fall tryggt att arbeta i ett stort företag. De kollar att vi följer kör- och vilotiderna, inte kör över 80 kilometer i timmen och har alkolås i alla bilar. Det är ett seriöst företag, säger Jennie Wickström.
Bland chaufförerna på Green Cargo i Göteborg finns det ytterligare en kvinnlig yrkesförare. Hon heter Jenny Svensson och är ännu färskare på företaget än Jennie. Jenny började i mars i år efter att ha hittat Green Cargo på nätet. Företaget skrev att de ville ha kvinnliga chaufförer, så Jenny skickade in en intresseanmälan.

Hennes bakgrund är hotell- och restauranglinjen på gymnasiet och sedan CE-kort via arbetsförmedlingen i Kungsbacka. Green Cargo-jobbet är hennes första åkerianställning, men lastbilar har hon fått med sig i blodet.
– Pappa, morfar och min styvpappa är lastbilschaufförer.
Jenny kör dragbil och hämtar gods i hamnen. Det innebär köer och väntetider, men hon säger att hon inte orkar bli irriterad.
– Jag har min lön och sitter där jag sitter.
– Jag trivs jättebra här. Det är inget spring in och ut och jag behöver aldrig känna mig stressad. Ingen ringer och tjatar. Det får ta den tid som behövs.
Hon känner sig också väl mottagen både som nyutbildad chaufför och tjej på den mansdominerade arbetsplatsen.
– Jag tycker att det är kul att gå till jobbet varje morgon, säger Jenny Svensson. Hon hoppas att fler ungdomar ska börja jobba på företaget.

Anställda på Green Cargo i Skövde verkar också trivas. Här försökte chaufförerna Fredrik Strömberg och Torbjörn Falk sluta efter ett antal tjänsteår för att pröva på annat jobb. Men båda två kom tillbaka till Green Cargo efter ett tag.
Varför?
– Jag provade ett jobb på försvarets motorförråd i Skövde, men längtade tillbaka. Jag ville ut och köra igen, säger Fredrik Strömberg.
Anledningen till att han valde att köra för just Green Cargo igen var ingen slump.
– Jag visste vad jag hade här. Bra kompisar och ordning och reda.
Men också arbetstiderna är viktiga. Han vill veta när han kommer hem. Och det brukar fungera nu när han kör en linjebil på tvåskift.
– Det är också skönt med körupplägg som fungerar med kör- och vilotiderna, säger han.

Även Torbjörn Falk tog en jobbsväng över försvarsmakten i regionen. Men han stannade bara i ett och ett halvt år.
– Jobbet stämde inte med mina förväntningar.
Torbjörn ringde sin gamla transportledare på Green Cargo och fick ett chaufförsjobb på direkten.
Efter tre månader började han på terminalen i stället. Nu jobbar han som växlingsledare under ena skiftet och rangerar då godsvagnar som lastats eller lossats på terminalen. Under den andra tiden lastar och lossar han papper på terminalen.
– Jobbet är bra men arbetsmiljön är dålig. Ljudnivån är för hög.
Torbjörn berättar att företaget har försökt göra något åt problemet men inte lyckats ännu.
– Vi har en bra dialog med ledningen. Det finns utrymme för att diskutera med dem, säger Torbjörn Falk.

Björn Wiberg