|
Åkerikonkurs skylls på fiffel med skyddsvästar Ett dragbilsåkeri och ett säkerhetsföretag har hamnat på kollisionskurs. Åkeriet, Greynest AB, anklagar Panaxia Security AB för att vara orsak till en konkurs och att ha använt transaktioner med skyddsvästar för att lura Greynest. – Helt fel, säger Panaxias vd Thomas Gravius. Det är vi som är blåsta. Transport i Jönköping har haft många duster med dragbilsåkeriet Greynest AB. Avdelningen har konstaterat flera brister och brott mot Transportavtalet under årens gång. Åkeriet är nu en av aktörerna i en härva där en konkurs och en tvist med säkerhetsföretaget Panaxia Security AB står i fokus Häng med på en snabb faktagenomgång: I juni 2004 köper Greynest ett annat dragbilsåkeri, Panaxia Security Väst AB. Det åkeriet sysslade bland annat med budbilsuppdrag och ägdes delvis av det stora värdetransport- och kontanthanteringsföretaget Panaxia Security AB. Säkerhetsföretaget ville testa en ny verksamhet. Greynest döper om det förvärvade bolaget till European Greynest Transport AB, EGT, och bedriver traditionell dragbilsverksamhet i bägge åkerierna. Den 24 mars 2005 begärs EGT i konkurs. Konkursen innehåller alla snåriga ingredienser som kan förväntas i en vanlig åkerihärva. Men en ovanlig krydda är att säkerhetsbolaget figurerar i bakgrunden. Transports lokalombudsman i Jönköping, Hans Hammarstedt, har följt Greynests och EGT:s verksamheter och radar upp flera brister i åkerierna. – De anställda visste inte själva om de jobbade i Greynest eller i EGT. De fick inga lönespecifikationer och bara nettolöner. Först betalades inga skatter in alls. När vi påpekade felet betalade EGT in retroaktiv skatt men för lite. Samtidigt visste vi inte hur stora traktamentena var, säger Hans Hammarstedt och skakar på huvudet. Många oklarheter När konkursen var ett faktum och lönegarantierna skulle räknas ut saknades anställningsbevis. Företaget hävdade att de bara hade åtta anställda men Transportombudsmannen uppfattade att det fanns 17 bilar och hade sett förarlistor med över 20 namn på. Dessutom hade Greynest sålt EGT en tid innan konkursen till en person som saknade trafiktillstånd. Verksamheten stod stilla i flera månader innan konkursen blev ett faktum. Röran var total. – Det hade helt plötsligt dykt upp en momsskuld för några skyddsvästar som skulle ha ingått i köpet från Panaxia. Men var de västarna finns och varför de figurerar i denna härva vet jag inte, säger Hans Hammarstedt. Västar på vift Men en som varit med hela vägen är Göran Lundgren. Han har varit fackligt aktiv inom Transport och jobbat som chaufför länge och bland annat kört för EGT. Men i dag sitter han i styrelsen för Greynest AB som ordförande och ledamot. Han vill tona ned sin roll i företaget och beskriver sina arbetsuppgifter som ordermottagare på verkstaden och att orsaken till ordförandeskapet i styrelsen har att göra med att han i jobbet behöver ha rätt att teckna firman. Greynest egentliga ägare uppger han heter Anders Wingård. Men nu tillbaka till skyddsvästarna. Göran Lundgren berättar att innan Greynest köpte det Panaxiakopplade dragbilsåkeriet hade Riksbankens dotterbolag Pengar i Sverige AB skrivit över skyddsvästar på åkeriet. Värdet, 1,6 miljoner, var enbart en skrivbordskonstruktion, enligt Göran Lundgren och syftade till att höja värdet på bolaget innan försäljningen. Själva västarna fördes snabbt över till andra bolag inom Panaxia och fanns aldrig med vid dragbilsköpet. I Lundgrens version hade alltså Greynest köpt ett för högt värderat bolag. Men inte nog med detta. Han hävdar också att under hösten 2004 kommer plötsligt ett momskrav från skattemyndigheten på 300 000 kronor för västarna, som aldrig funnits i företaget. – Det var den skulden som blev den utlösande orsaken till konkursen, säger Göran Lundgren. Vi har nu en tvist med Panaxia om detta. Panaxia Security AB:s vd, Thomas Gravius, har en annan version av händelserna. Han berättar att ursprungligen var det Panaxia tillsammans med andra intressenter som köpte bilarna från Greynest för att skapa ett dragbilsåkeri i Göteborg, Panaxia Väst AB. – Men allt såg inte ut som det skulle i bolaget så vi kom överens om att Greynest skulle ta tillbaka åkeriet, säger Gravius. Det är i samband med dessa ekonomiska transaktioner som det uppstått tvister mellan företagen, enligt Thomas Gravius. Några skyddsvästar eller momsskulder som är kopplade till västarna existerar inte, hävdar vd:n. Ord står mot ord Ord står mot ord i denna djungel av affärsidéer. Ett frågetecken är också varför EGT såldes av Greynest några månader innan konkursen. Göran Lundgren svarar på den frågan att verksamheten gick dåligt för EGT och att momsskulden då redan hade uppstått. De hittade en köpare, Axel Bergman, som hade andra planer för åkeriet. – Han ville syssla med lagerverksamhet och hyra ut chaufförer, men fick aldrig fart på den verksamheten. Han hade inga planer på att bedriva yrkestrafik, säger Göran Lundgren. Till saken hör att Axel Bergman hade åtta avslutade konkurser bakom sig innan han köpte EGT och inget trafikstillstånd. ”Hjälper” andra åkerier Vad sysslar då Greynest AB med i dag? 27 mobiltelefonabonnemang är skrivna i Göran Lundgrens och Greynests namn. När Transportarbetaren ringer ett av numrena svarar en chaufför som är ute på jobb. Han kör för en bemanningsfirma och säger att han har inget med Greynest att göra. Göran Lundgren förklarar detta med att Greynest inte har någon åkeriverksamhet i dag. Bilarna är uthyrda till andra företag. De ”hjälper” bara andra åkerier med orderhanteringen och uppläggen på körningarna. Dessutom har de en internväxel som alla utlånade mobiltelefoner är kopplade till. Det gör att chaufförerna i de olika åkerierna som Greynest servar kan kommunicera med varandra gratis. Och ETG existerar inte längre. – Bilarna var leasade och är återlämnade och uppdragen har andra tagit över. Nu är det bara tvisten med Panaxia som återstår, säger Göran Lundgren. Björn Wiberg
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||